Digital aktiebok med NVR

Nordiska Värdepappersregistret AB publ. (NVR) hjälper små- och medelstora företag att snabbt och enkelt föra aktiebok online.

Digital aktiebok med NVR

Nordiska Värdepappersregistret AB publ. (NVR) hjälper små- och medelstora företag att snabbt och enkelt föra aktiebok online. NVR:s digitala aktiebok på nätet underlättar registreringar av transaktioner och emissioner, förberedelser inför bolagsstämma, hantering av aktiebrev och pantsättning, ägaranalys, rekonstruktion av förlorad aktiebok, samt med automatisk bevakning av aktieägarnas adresser. NVR:s digital tjänster är uppbyggda kring vår stabila plattform för administration av aktieböcker som gör det enkelt för alla att göra rätt.

Fördelar med digital aktiebok

Med NVR:s aktiebok på nätet slipper du risken för otäcka överraskningar och oväntade kostnader som vanligtvis dyker upp när man har fullt upp med annat – t.ex. vid skatterevision, företagsförvärv, Euroclearanslutning eller börsintroduktioner. I tillägg till att skapa ordning och reda så förenklas administrationen avsevärt. NVR:s digitala aktiebok på nätet är en kostnadseffektiv tjänst och du kan prova gratis i en månad för att se ifall tjänsten passar dig och ditt företag. Vi hoppas att ditt företag skall vara ett i raden av 1000-tals framgångsrika bolag som väljer att föra sin aktiebok hos NVR! En utskrift av aktieboken som visar att den är förd hos NVR är en kvalitétsstämpel för ditt företag.

Säkert med aktieboken online

Med en digital aktiebok hos NVR får du en säker aktiebok som du har tillgång till närhelst du är online.

NVR:s aktiebok online har utvecklats med hög säkerhet som ledstjärna. NVR:s digitala tjänster utförs på så kallade raidade serverdiskar. Detta innebär att information sparas på fler än en serverdisk vid varje givet ögonblick. Om en server disk kraschar, finns informationen alltid tillgänglig på en annan serverdisk. Dessutom tas dagliga backuper och säkerhetskopior skapas löpande. Servrarna som hanterar NVR:s digitala tjänst för aktieboksadministration är fysiskt skyddade mot brand och stöld. NVR:s brandväggar och virusskydd hålls naturligtvis ständigt uppdaterade.

Som kund till NVR:s aktiebok online får bolaget ett eget användarnamn och lösenord som begränsar behörigheten till de som bolaget utser att vara administratörer. Ingen obehörig person kan därmed komma åt den information som bolaget för in i NVR:s digitala aktiebokstjänst.

Exempel på digital aktiebok

Oavsett om aktieboken är digital eller inte, så skall en aktiebok innehålla uppgifter om ägaren – personnummer, namn och adress – och aktierna skall numreras i en enda sammanhängande nummerserie. Det skall också framgå om rättigheterna på något sätt har begränsats, rösträtt, rätt till aktieutdelning, förbehåll m.m. Dessutom skall aktieboken föras på ett sådant sätt att man kan utläsa alla historiska förändringar som har skett.

Det är enkelt att föreställa sig att det inte behöver vara många förändringar eller delägare i ett bolag innan behovet av en digital aktiebok blir öppenbar. För att se ett exempel på hur en digital aktiebok ser ut, klicka här.

Det är enkelt att komma igång

För att aktivera ett konto måste man anmäla ett företag och en person som huvudadministratör. Detta gör du genom att klicka på rubriken ”skapa aktiebok” överst på webbplatsens huvudsidan. Det första momentet i uppläggningsprocessen är att ange bolagets organisationsnummer (med 10 siffror enligt 556XXX-XXXX) varefter bolagets namn och adress hämtas automatiskt. Därefter fyller du i personnummer (med 10 siffror enligt ååmmdd-nnnn) och e-post adress till den person som skall vara huvudadministratör av bolagets aktiebok.

Administratören kommer att ha rättighet att utföra alla ändringar i aktieboken, ta fram rapporter osv.

Genom att klicka på rutan ”Gå vidare” kommer kontot att aktiveras. NVR kommer därefter att automatiskt skicka ut inloggningsuppgifter till den e-post adress som angivits till huvudadministratören. Dessa uppgifter är nödvändiga för att fortsättningsvis kunna komplettera företags- och aktieägaruppgifter eller utföra ändringar i aktieboken.

Om du har valt att fortsätta uppläggningsprocessen omedelbart efter det att du aktiverade kontot kommer du direkt till det första av 3 steg för att lägga upp ett företags aktiebok i NVR:s tjänst. Om du skall rekonstruera historiken i din aktiebok, hänvisas du här till att först läsa igenom och följa de instruktioner som presenteras i avsnittet – Rekonstruktion av aktiebok.

NVR i mobilen eller i paddan

I alla mobiler och paddor som använder operativsystemet iOS eller Android kan du skapa en ”genväg” till webbplatsen genom att spara en webbplatsikon på hemskärmen. På detta sätt kommer du snabbt åt NVR Aktiebok Online utan att behöva knappa in webbadressen i webbläsaren varje gång. Du har naturligtvis möjlighet att välja ikon specificerad för hemskärmen. Har du inte angivit det, kommer iOS använda en skärmdump av webbsidan och Android kommer att använda faviconen. Du kan också välja ett namn som visas under webbplatsikonen, t.ex, NVR Aktiebok. Namnet bör dock vara max 12 tecken långt. Har du inget namn kommer telefonen välja ett åt dig från den aktuella sidan.

Så här lägger du till en NVR-ikon på hemskärmen

Apple/IPhone:

Öppna webbläsare i din mobil eller padda. Skriv in adressen www.nvr.se
Klicka längst ner i webbsidan för att se ikonerna för olika funktioner.
Klicka på delningsknappen, oftast en liten pil i någon form.
Sök upp ikonen för ”Lägg till på hemskärmen” och klicka på ikonen. Oftast behöver du scrolla i sidled för att se denna ikon.
Klicka på ”Lägg till” uppe i övre högra hörnet.
Nu har du en genväg direkt till NVR Aktiebok Online på din hemskärm!
Android:

Öppna webbläsare i din mobil eller padda. Skriv in adressen www.nvr.se
Spara webbsidan som bokmärke. Det skiljer sig något mellan olika enheter hur man skall göra. På några finns en stjärna uppe till höger bredvid adressraden. I andra måste man klicka på den fasta menyknappen och välja ”Lägg till bokmärke”.
Nu finns NVR Aktiebok Online bland dina bokmärken. Gå in och titta på dina bokmärken, leta upp NVR Aktiebok, tryck och håll kvar fingret på bokmärket tills en ny meny dyker upp och välj ”Lägg till genväg på startsida/hemsida”.
Nu har du en genväg direkt till NVR Aktiebok Online på din hemskärm!

Genom att snabbt och enkelt komma åt aktieboken och bolagets ägarinformation i mobilen eller paddan har du möjlighet att registrera förändringar var du vill, när du vill.

NVR gör det lätt att göra rätt

Den första sidan som du kommer till efter det att du har loggat in på NVR kallas mina företagsengagemang.

Här finner du namn och organisationsnummer på ditt företag. Det finns också information om din roll kopplat till företaget, t.ex. administratör av NVR:s aktiebok. Om du klickar på rutan benämnt ”öppna företaget” kan du antingen fortsätta uppläggningsprocessen eller administrera aktieboken, utföra värdepapperstransaktioner, genomföra ägaranalys eller kanske skriva ut något dokument.

På sidan mina företagsengagemang har du också möjlighet att lägga upp aktieböcker för fler företag, med dig själv som administratör. Dessa kommer då också att listas på sidan mina företagsengagemang, så att du får en enkel och snabb överblick över de företag för vilka du administrerar aktieboken. Detta betyder att NVR:s aktiebokstjänst lämpar sig mycket väl, inte bara som ett verktyg till en enskild företagare, utan även som ett utomordentligt verktyg för koncernmoderbolag, investmentföretag, jurister eller redovisningskonsulter som administrerar aktiebok för många aktiebolag.

Som administratör har du också möjlighet att dela ut så kallade observatörsrättigheter som då kommer att få egna inloggningsuppgifter. En observatör har möjlighet att se allt, men inte ändra någon information.

När du väl har kommit igång så kommer du märka att NVR aktiebok är intiutiv och användarvänlig i linje med devisen – det skall vara lätt att göra rätt!

Ägarbyten och andra förändringar

I händelse av att aktieägare anmäler och tydligt kan styrka att äganderätten till enskild aktie eller hel aktiepost har övergått från annan person så redigeras dessa uppgifter genom att klicka på fliken ”aktiebokshändelser” och rubriken ”förändringar” välj därefter vanlig transaktion. Följ därefter de självinstruerande stegen för att registrera ägarbytet.

OBS! Det är aktieägarens ansvar att kontakta bolaget och informera om eventuella ändringar, eftersom det först och främst ligger i den enskilda aktieägarens intresse att bolaget har tillgång till aktuella uppgifter.

Andra typer av förändringar, t.ex. utgivande/makulering av aktiebrev, överlåta rätten till aktieutdelning till annan person, införa anteckningar som skall synas i aktieboken eller registrera pantsättning, registrerar du snabbt och enkelt via rubriken ”övriga aktiebokshändelser”.

Emissioner, uppdelningar, hembud och annat

Under fliken aktiebokshändelser presenteras en översikt över alla förändringar som har skett i aktieboken. Du har möjlighet att se alla händelser, söka händelser som är genomförda under en specifik tidsperiod, eller välja att enbart aktiebokshändelser av en speciell typ, så som t.ex. enbart transaktioner eller nyemissioner. På denna sida kan du också få se hur aktieboken såg ut vid varje given tidpunkt, kopplat till en specifik aktiebokshändelse. Du har också möjlighet att ladda upp t.ex. kopior på transaktionsnotor eller andra dokument och koppla dessa till en specifik händelse.

Alla förändringar av antalet utgivna aktier, aktieslag, bolagets aktiekapital, aktiernas kvotvärde och begränsningar av aktiers överlåtelsebarhet (hembud och förbehåll) kallas företagshändelser. Om du vill genomföra någon av dessa åtgärder kan du klicka på fliken ”förändringar” och sedan rubriken ”företagshändelser” (av engelskans ”corporate action”) och sedan följa enkla och tydliga instruktioner om när, vad/hur och vilka. Företagshändelser omfattar följande förändringar:

Nyemission
Apportemission
Fondemission
Minskning av aktiekapital
Uppdelning (split)
Sammanläggning (omvänd split)
Omstämpling av aktieslag
Hembud och förbehåll
Vänligen notera att alla registrerade företagshändelser skall föregås av beslut på bolagsstämma.

Företagsvärderingstjänst – ValuePredict™

ValuePredict™ är en tjänst för värdering av onoterade aktiebolag. Värderingen är helt automatisk och baseras på bokslutsdata från Bolagsverket.

Syftet med tjänsten är att erbjuda ett snabbt och effektivt sätt att ta fram ett kvalificerat underlag som kan ligga till grund för diskussionen mellan olika parter.

Värderingen fungerar bäst för relativt stabila bolag med minst ett par års historik.

Tjänsten kan användas till exempel vid försäljning eller förvärv, bodelning, arvsskiften, generationsboende eller bara som en objektiv kontroll på hur värdet i ens egna bolag utvecklas över tiden.

I värderingen ingår:

en sammanställning över ekonomin i företaget

en konkurrentjämförelse

en branschanalys samt

ett antal olika värderingar baserat på olika metoder

senaste bokslutet i form av balans- och resultaträkning

Rapporten levereras elektroniskt i form av en pdf-fil.

Vill ni veta mer om tjänsten kan ni gå in på www.valuepredict.se, där hittar ni även en exempelrapport.

Fullständig historik är det enda rätta

I händelse av att ditt företags aktiebok, på ett eller annat sätt, har gått förlorad eller inte uppfyller aktiebolagslagens lag- och formkrav är det av absolut vikt att aktieboken återskapas eller rekonstrueras. Grundregeln säger att det enda sättet att göra detta på är att göra en så kallad fullständig rekonstruktion. Detta innebär att aktiebokens fullständiga historik återskapas sekventiellt från det ögonblick bolaget bildades, fram till dagens datum. Detta betyder att du börjar uppläggningsprocessen med att registrera aktiekapital, antalet utgivna aktier och ägare så som det såg ut när bolaget bildades. Dvs OM bolaget bildades som ett lagerbolag, då är det dessa uppgifter som skall föras in. När uppläggningsprocessen har slutförts, registreras sedan alla förändringar (transaktioner, emissioner, omvandlingar etc) i tidskronologisk ordning. NVR aktiebok ser sedan till att alla individuella aktier numreras rätt och att aktiebolagslagens formkrav uppfylls.

Värt att notera är att aktiebolagslagen tillåter att aktiebokens fullständiga historik enbart går 10 år tillbaka i tiden OM företaget övergår från att föra aktiebok i pappersform till att föra den digitalt, dvs. använda sig av NVR:s aktiebok. Detta innebär ett specialfall där aktiebolagslagens lag- och formkrav skulle vara uppfyllda, trots att aktieboken inte innehåller en fullständig historik.

Om bolaget har lång historik eller om man är ovan med denna typen av arbete, så kan det finnas en poäng att ta hjälp. Kontakta gärna NVR, så kan vi ge dig en offert!

Processbeskrivning rekonstruktion av aktiebokshistorik:

processbeskrivning-aterskapa-aktiebokens-historik.pdf

Varför är det så viktigt att göra rätt?

Uppgifterna i aktieboken ligger primärt till grund för:

  • Aktieägarnas möjligheter att utöva sin förvaltningsrätt (rösträtt), och
  • Bedömningen av ägarförhållandena i bolaget.

Aktieägarnas förvaltningsrätt

Aktieboken ligger till grund för aktieägarnas möjlighet att utöva sin förvaltningsrätt, eftersom enbart de aktieägare som är införda i denna har rätt att deltaga på bolagsstämma. Då samtliga beslut som är av vital betydelse för bolaget – t.ex. beslut om förvärv eller samgående, ändring av bolagskategori eller aktiekapitalets storlek – är sådana som fattas av aktieägarna på bolagsstämma, är det av väsentlig betydelse att aktieboken är korrekt. Vidare, om en ny aktieägare inte registreras korrekt i aktieboken kan den tidigare ägaren fortsätta att utöva förvaltningsrätten, vilket grovt strider mot den i bolagsrättsliga debatten framförda önskemålet om ägare som är aktiva i bolagets förvaltning. Det finns även andra tungt vägande skäl för en aktieägare att vara inskriven i aktieboken, så som att erhålla årsredovisning, kvartalsrapporter, kallelser till stämmor och andra meddelanden ifrån bolaget.

Bedömning av ägarförhållande

Aktieboken skall också fungera som ett medel för bolagets intressenter – aktieägare, anställda, revisor, myndigheter, m.fl. – att avgöra vem som är aktieägare. En aktiebok som inte överensstämmer med verkligheten, eller inte existerar, kommer att medföra problem för bolaget i sig självt, dess styrelseledamöter och för dess aktieägare.

  • Bolagets ledning vet inte vem eller vilka som har den bestämmande makten över bolaget och kan därför bli osäker på hur den förväntas handla.
  • För en riktig bedömning av den finansiella risk som ägande i ett aktiebolag innebär, är det av vikt för både nuvarande och presumtiva aktieägare att ha kännedom om vilka som utövar ett bestämmande inflytande över bolaget.
  • En presumtiv köpare av bolaget kan bli osäker på om denne lyckas förvärva samtliga aktier och därför välja att avstå ifrån att förvärva bolaget. På detta sätt kan aktieägarna förlora möjligheten till en god affär.
  • En presumtiv köpare av bolaget kommer med all sannolikhet att begära nedsättning av köpeskillingen, som kompensation för att denne övertar den legala risken som är förknippad med en felaktig aktiebok. Resultatet blir då att samtliga aktieägare förlorar pengar på att bolaget inte har förvaltats i enlighet med ABL.
  • Osäkerhet om ägarförhållanden i bolaget kan försvåra för aktieägarnas fullmaktsinsamlingar för samordnade aktioner på bolagsstämma.
  • Osäkerhet om ägarförhållanden i bolaget kan medföra att minoritets ägares lagstadgade rättigheter försvåras,
  • Stämman kan misslyckas att fatta besluta om vitala frågeställningar för vilka en kvalificerad majoritet krävs, vilket kan resultera i både högre kostnader och utebliven vinst.
  • Genom en korrekt förd aktiebok hindras också att utgivna aktiebrev dödas utan innehavarens vetskap. Enskilda aktieägaren riskerar annars att förlorar sin ägarandel.
  • Dolda aktieinnehav och missvisande aktieböcker är vanligt förekommande vid grov ekonomisk brottslighet.

Om styrelsen medvetet eller omedvetet försummar sitt ansvar att föra, bevara och hålla aktieboken tillgänglig medför detta straffansvar och styrelsen kan även bli skadeståndsskyldiga. Sanktionsbestämmelserna skall ses mot bakgrund av att det är av väsentlig betydelse för en aktieägare att vara införd i aktieboken. En konsekvens av att ett bolag saknar aktiebok är också att bolaget riskerar att tvångslikvideras eftersom bolaget då saknar röstberättiga aktieägare och inte kan behandla övriga lagstadgade uppgifter så som att godkänna årsredovisningen eller att utse styrelse och revisor.

Aktiebolagslagen

I Aktiebolagslagens kapitel 4-6 finner du information om aktier och aktiebok.

Aktieboken skall föras, bevaras och hållas tillgänglig. Aktieboken skall upprättas så snart som stiftelseurkunden undertecknats av samtliga stiftare. Aktieboken är ett självständigt och fundamentalt processdokument som skall finnas i samtliga svenska aktiebolag. Aktieboken skall inte förväxlas med andra dokument som kan innehålla liknande uppgifter, så som t.ex. stiftelseurkund, teckningslistor och röstlängd. Röstlängden är ett dokument som skall upprättas i samband med bolagsstämma, baserat på uppgifterna i aktieboken, och är en förteckning över närvarande aktieägare, ombud och biträden.

Aktieboken skall föras med automatiserad databehandling, men får även tillsvidare i kupongbolag föras i bunden bok eller i ett betryggande lösbladssystem.

Aktieboken skall enligt aktiebolagslagen innehålla uppgifter om:

  • varje akties nummer
  • vilket slag aktien tillhör, om det finns aktier av olika slag i bolaget
  • aktieägarnas personnummer/organisationsnummer, namn, och postadress. Om aktieägaren har lämnat ytterligare kontaktuppgifter, så som t.ex. telefonnummer eller e-post adress, får även dessa uppgifter noteras.
  • eventuella aktiebrev som har utfärdats och till vilka aktieägare som aktiebreven har utgetts till.
  • information om äganderätten begränsas av förköpsklausul, samtyckesklausul och hembudsklausul.
  • om någon aktieägare har en förmyndare eller god man (och dennes kontaktuppgifter).
  • eventuella förmånstagare och deras kontaktuppgifter – t.ex. om någon annan person än aktieägaren har rätt till aktieutdelning.
  • ingår aktier i en investeringsfond enligt lagen om investeringsfonder, skall det fondbolag som förvaltar fonden föras in i aktieboken som aktieägare i stället för fondandelsägarna. Därvid skall även fondens beteckning antecknas.

Det är styrelsen eller den styrelsen utser för in ändringar i aktieboken. I praktiken är det vanligt att styrelsen uppdrar åt någon att göra ändringar i aktieboken – t.ex. verkställande direktör, ekonomiansvarig eller annan intern eller extern person lämplig för uppdraget. Som utgångspunkt ligger ansvaret kvar hos styrelsen trots att uppdraget har delegerats. Visst ansvar kan dock övergå om styrelsen har varit noggrann i sitt val av uppdragstagare. Styrelsen ansvarar dock för att erforderliga instruktioner ges och att tillsyn hålls över uppdragstagaren.

Enligt aktiebolagslagen skall aktieboken bevaras så länge som bolaget består, samt minst tio år efter det att bolaget har likviderats eller på annat sätt upphört att existera. Ansvaret att bevara aktieboken omfattar således även äldre aktieböcker. Förs aktieboken med hjälp av dator skall uppgifter som har tagits bort ur aktieboken bevaras i minst tio år. Enligt aktiebolagslagen skall aktieboken hållas tillgänglig för var och en var som önskar ta del av den.

Om aktieboken förs med automatiserad behandling, skall bolaget ge var och en som begär det tillfälle att hos bolaget ta del av en aktuell utskrift, inte äldre än sex månader, eller annan aktuell framställning av aktieboken. Aktieboken skall således finnas lätt åtkomligt på den ort som bolaget har sitt säte. Aktiebokens offentlighet härstammar ursprungligen ifrån praxis. Genom en föreskrift i 1895 års aktiebolagslag lagfästes emellertid principen för första gången inom svensk rätt.
I Aktiebolagslagens kapitel 29 och 30 finner du information om skadestånd, straff och vite.

Till böter eller fängelse i högst 1 år döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåter att föra aktiebok, bevara eller hålla denna tillgänglig. Styrelsens medlemmar kan även bli skadeståndskyldiga om deras försummelse leder till en förmögenhetsförlust för en extern äktieägare.

FAQ om ABL och att föra aktiebok

Nedan finner du ett antal frågor med tillhörande svar om vad det, enligt ABL, innebär att föra aktiebok i svenska kupongaktiebolag.

  1. Aktieboken skall upprättas så snart stiftelseurkunden undertecknats av samtliga stiftare.
    1. Betyder detta att det är ett särskilt dokument rubricerat ”Aktiebok” som skall upprättas?

Svar:     Enligt 5 kap 8 § skall aktieboken upprättas så snart samtliga stiftare har undertecknat stiftelseurkunden. Av bestämmelserna i 5 kap 2 § framgår det att aktieboken skall föras med automatiserad behandling. I bolag som inte är avstämningsbolag får dock aktieboken föras även i bunden bok eller i ett betryggande lösblads- eller kortsystem. Om man studerar lagens bestämmelser framgår det att stiftelseurkunden och aktieboken har olika funktioner. Stiftelseurkunden innehåller formella bestämmelser för bolagets organisation medan aktieboken skall ligga till grund för utövandet av aktieägarens rättigheter och vid bedömning avseende ägarförhållandena i bolaget. Slutsatsen blir att det rör sig om två skilda dokument och att ett särskilt dokument med rubriceringen aktiebok skall upprättas i varje aktiebolag.

  1. Betyder detta att det inte är tillräckligt att spara stiftelseurkunden eller förra årets röstlängd i en bolagspärm och utgå ifrån denna när det är dags att upprätta röstlängd vid bolagsstämma?

Svar:     Av 7 kap 1 § framgår att aktieägarens rätt att besluta i bolagets angelägenheter utövas vid bolagsstämman. Vidare framgår av 2 § att berättigad att delta vid bolagsstämman är den som på dagen för bolagsstämman är införd i aktieboken. I samma kapitel 29 § finns bestämmelserna om röstlängd. Röstlängden skall upprättas vid bolagsstämman, den utgör en förteckning över närvarande aktieägare, ombud och biträden. Förändringar i aktieägandet kan ha skett mellan förhållandena vid upprättandet av stiftelseurkunden och dagen för bolagsstämman. Att utgå från stiftelseurkunden vid upprättandet av röstlängden är därmed ej korrekt.

  1. Styrelsen har ansvaret för att aktieboken förs, bevaras och hålls tillgänglig. (4 kap. §6).
    1. Betyder detta att styrelsen på något sätt skall vidimera att den utskrivna aktieboken verkligen är den ”sanna” versionen?

Svar:     Styrelsen är enligt 5 kap 7 § ansvarig för att aktieboken förs, bevaras och hålls tillgänglig. Enligt 8 kap 4 § svarar styrelsen för bolagets organisation och förvaltning. Förande av aktieboken är en del av bolagets förvaltning. I efterföljande bestämmelser anges att styrelsen har förhållandevis vida delegationsmöjligeter till övriga organ i bolaget. Det kan tänkas att uppgiften att föra aktiebok delegeras vidare och att den ansvarige skall bekräfta aktiebokens riktighet. Det yttersta ansvaret har dock alltid styrelsen. Inga uttryckliga bestämmelser finns avseende att aktiebokens riktighet skall bekräftas men eftersom den utgör ett viktigt dokument för bolagets verksamhet torde dess riktighet förutsättas. Vidare får enligt 4 kap 37 § en aktieägare, med vissa undantag, inte utöva de rättigheter gentemot bolaget som aktien medför förrän han är införd i aktieboken. Med anledning av detta är riktigheten i aktieboken av betydelse för aktieägaren. Att bryta mot bestämmelserna avseende aktiebokens upprättande och fortlöpande förvaltande är straffsanktionerat enligt 30 kap och kan även medföra skadeståndsansvar enligt 29 kap.

  1. Förväntas/skall styrelsen regelbundet behandla aktieboken på styrelsemöten, eller är detta en aktivitet som förväntas göras utanför styrelsemötesproceduren?

Svar:     Enligt propositionen är det inte nödvändigt att samtliga styrelseledamöter medverkar till varje anteckning i boken. Det är tillräckligt att styrelsen återkommande kontrollerar att uppdraget fullgörs. När kontrollerna skall utföras anges inte i kommentarerna till lagen men ett lämpligt tillfälle torde vara med jämna mellanrum vid styrelsemöten.

  1. Är kostnaderna för förande, bevarande och tillgänglighet av aktieboken avdragsgilla för bolaget?

Svar:     Kostnader för bolagets verksamhet är avdragsgilla för bolaget. Medför aktieboken kostnader torde således de kostnaderna vara avdragsgilla. Om bolaget däremot tar betalt för utfärdandet av kopior ur aktieboken är de intäkterna skattepliktiga.

  1. Till böter eller fängelse i högst 1 år döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåter att föra aktiebok eller att hålla denna tillgänglig (27 kap. 1§).
    1. Betyder detta att styrelsen är kollektivt ansvarig för att aktieboken förs och hålls tillgänglig?

Svar:     Kommentaren till lagen ger inget tydligt svar, den anger endast ”styrelsen” som begrepp. Således torde utgångspunkten vara att ansvaret är kollektivt. Kan det dock utredas att en styrelseledamot ensamt varit vårdslös eller försumlig kommer sannolikt ansvaret att åläggas denne.

  1. Kommer var och en i styrelsen att dömas till böter eller fängelse eller enbart en av dem?

Svar:     Framkommer det att en styrelseledamot varit den som orsakat felet eller underlåtenheten kommer denne att bära ansvaret härför. Är flera i styrelsen att anse som ansvariga kommer de bära ansvaret solidariskt. I allmänhet föreligger presumtion för att alla är ansvariga för de åtgärder och beslut som fattas av styrelsen.

  1. Betyder detta även att straff utgår om styrelsen för aktiebok och håller denna tillgänglig, men inte har ”klarat av” att uppfylla alla teknikaliteter i ABL som rör aktieboken?

Svar:     Ansvar kan komma ifråga när försummelsen har begåtts uppsåtligen såväl som när den har skett av oaktsamhet. Även medverkande ansvar kan komma att bli aktuellt enligt gällande bestämmelser i brottsbalken. Slutsatsen blir således att det ej är tillräckligt att ”försöka” att föra aktiebok. Styrelsen kan åläggas ansvar även när den inte ”klarat av” sin uppgift. En begränsning avseende ansvaret har dock införts i den nya lagen. Straffansvar kan inte göras gällande mot en central värdepappersförvarare som har försummat skyldigheten att föra aktiebok. Motsatsvis torde dock uppsåtligt felande vara straffbart även för en central värdepappersförvarare.

  1. Är detta ett vanligt brott?

Svar:     Brottet anses vara vanligt förekommande, men praxis på området är mycket begränsad, då hitintills få styrelseledamöter har blivit anmälda. Slutsatsen är därför att brott enligt 30 kap 1 § 1 st 2 p som leder till åtal inte är särskilt vanligt hittills. Emellertid har det förts diskussioner om straffsatsen skall öka. Vi kan inte heller utesluta att EBM väljer att statuera exempel i framtiden.

  1. Vad händer om styrelsen uppsåtligen eller av oaktsamhet inte bevarar gamla versioner av aktieboken i minst tio (10) år?

Svar:     Bestämmelserna om aktiebokens bevarande återfinns i 5 kap 3 §. Grundregeln är att aktieboken skall bevaras så länge bolaget består och under minst tio år efter bolagets upplösning. Att inte bevara aktieboken enligt gällande bestämmelser kan ses som ett brott mot att inte hålla aktieboken tillgänglig. Skulle så vara fallet kan straffansvar bli aktuellt enligt aktiebolagslagens 30 kap. Att bryta mot aktiebolagens regler kan i vissa fall även medföra ett skadeståndsansvar enligt 29 kap.

  1. Är det styrelsens ansvar att informera aktieägarna om att de måste anmäla ägar- och adressförändringar till styrelsen?

Svar:     Ändringar i aktieboken behandlas enligt 5 kap 9 §. Eftersom aktieägarens rättigheter är knutna till att han införs som ägare i aktieboken är det angeläget för förvärvaren att detta görs snarast. När någon styrker sitt aktieförvärv skall den som är ansvarig för aktieboken genast föra in den nya aktieägaren i aktieboken. Man kan styrka sitt förvärv genom att t.ex. visa upp ett aktiebrev i enlighet med 6 kap 8 §. Styrelsen behöver inte vidtaga några åtgärder förrän någon kan styrka ett ändrat förhållande. Det är således inte styrelsens uppgift att eftersöka eventuella förändringar.

Styrelsen eller den som styrelsen har bemyndigat är skyldig att anteckna t.ex. adressändring och byte av efternamn vad avser aktieägare. Styrelsen är dock inte i heller i detta avseende skyldig att eftersöka eventuella förändringar.

  1. Måste i så fall styrelsen föra (och spara) anteckningar om och när sådan information har skickats ut?

Svar:     Ej aktuellt (se 3 g).

  1. Var skall i så fall dessa anteckningar skrivas?

Svar:     Ej aktuellt (se 3 g).

  1. Hur många gånger måste ett bolag vägra (inte kunna) visa upp aktieboken för att man skall kunna säga att den inte är tillgänglig för var och envar?

Svar:     Enligt 5 kap 10 § skall aktieboken hållas tillgänglig för alla som vill ta del av den. I kupongbolag är regeln undantagslös. Man kan således inte neka någon att ta del av aktieboken vid ett enda tillfälle. Förs aktiebok genom ett lösblads- eller ett kortsystem har den som begär det rätt att ta del av originalhandlingen. Förs aktiebok med automatiserad behandling har den som begär det rätt att ta del av en aktuell utskrift av aktieboken.

  1. Aktieboken förs i bunden bok, i ett betryggande lösbladssystem eller kortsystem eller med hjälp av dator.
    1. Vad avses med betryggande lösbladssystem eller kortsystem?

Svar:     Regler om aktiebokens form återfinns i 5 kap 2 § där det anges att aktieboken i bolag som inte är avstämningsbolag kan föras genom betryggande lösblads- eller kortsystem. Vad som avses är att aktieboken skall föras på ett sådant sätt att den inte kan ändras av någon obehörig

  1. Måste lösbladen/korten förvaras tillsammans för att räknas som ett system (t.ex. tillsammans i en pärm eller arkivmapp)?

Svar:     Detta anges inte i lagen eller dess förarbeten eller kommentarer men svaret är med största sannolikhet ja. I annat fall finns en risk att tillgängligheten i aktieboken går förlorad.

  1. Finns det en tydlig definition av vad som är, och vad som inte är en aktiebok?

Svar:     Uttrycklig definition vad som avses med en aktiebok finns inte i aktiebolagslagen. Formen för aktieboken kan man utläsa med hjälp av bestämmelserna i 5 kap 1, 2, och 5 §§. Där anges vad aktieboken skall ha för ändamål, dess form och vad den skall innehålla.

  1. Har bolaget övergått från att föra aktiebok manuellt till att föra den med hjälp av dator, skall den gamla aktieboken bevaras i minst tio (10) år efter det att uppgifterna om bolagets samtliga aktier förts in i den nya aktieboken (4 kap. §5).
    1. Varför förväntas inte den manuellt förda aktieboken sparas så länge som bolaget består?

Svar:     Övergång från att föra aktiebok manuellt till att föra den med hjälp av dator regleras av bestämmelser i 5 kap 3 § 2 st. Syftet med arkiveringen är att göra det möjligt att ta reda på tidigare händelser. Det kan vara av betydelse vid en tvist eller liknande. Den angivna arkiveringstiden utgör en minimitid, inget hindrar att aktieboken förvaras längre. Den angivna minimitiden har ansetts tillräcklig och överensstämmer med motsvarande tidsfrister i andra sammanhang.

         6.   Aktieboken skall bevaras så länge som bolaget består och minst tio (10) år efter bolagets upplösning (4 kap. §5).

  1. Var är det tänkt att aktieboken skall förvaras?

Svar:     5 kap 10 § anger att aktieboken skall hållas tillgänglig ”hos bolaget”. Av propositionen framgår att det med detta menas att aktieboken normalt skall finnas där styrelsen har sitt säte. I Sverige bör det emellertid godtas att aktieboken hålls tillgänglig på bolagets huvudkontor om detta finns på en plats som är mer tillgänglig för allmänheten än den plats där styrelsen har sitt säte.

  1. Vems är ansvaret för att aktieboken skall bevaras, efter bolaget har upplösts?

Svar:     Vid bolagets upplösning får styrelsens ansvar för arkiveringen av aktieboken anses övergå på likvidatorn eller konkursförvaltaren beroende på hur bolaget avvecklas.

  1. Vem skall stå för förvaringskostnaderna efter ett bolags upplösning?

Svar:     Likvidatorn eller konkursförvaltaren.

  1. Förs aktieboken med hjälp av dator skall uppgifter som har tagits bort ur aktieboken bevaras i minst tio (10) år.
    1. Detta betyder att fullständig historik av alla versioner av aktieboken skall sparas i minst 10 år?

Svar:     Samtliga uppgifter som tagits bort från aktieboken skall bevaras i minst tio år. Det kan ske genom fortsatt lagring med automatiserad behandling, men det är också tillåtet att skriva ut uppgifterna i vanlig läsbar form och bevara dem i den formen.

  1. Skall dessa historiska versioner av aktieboken hållas tillgängliga för var och envar?

Svar:     Som tidigare nämnts återfinns bestämmelser om aktiebokens offentlighet i 5 kap 19 §. Aktiebokens offentlighet motsvarar också äldre uppgifter så länge de finns bevarade. Äldre information behöver dock endast tas fram om någon begär det.

  1. I så fall, räknas det som ett brott mot ABL 30 kap. §1 om dessa versioner inte visas upp på uppmaning?

Svar:     Ja. Av naturliga skäl får den som begär ett sådant uppvisande räkna med att det kan ta viss tid att få fram de uppgifter som efterfrågas.

  1. Styrelsen eller den styrelsen utser för in ändringar i aktieboken.
    1. Betyder detta t.ex. att den verkställande direktören, ekonomi-/finansdirektören eller annan administrativ personal kan utföra arbetet att föra in ändringar i aktieboken?

Svar:     Bestämmelser om ändring i aktieboken återfinns i 5 kap 9 §. Enligt förarbetena innebär stadgandet att det är tillräckligt att styrelsen uppdrar åt någon att göra ändringar i aktieboken. Trots en delegation undgår dock inte styrelsen automatiskt ansvar. För en övergång av ansvaret krävs att styrelsen varit noggrann i sitt val av uppdragstagare. Vidare framkommer inte av lagens förarbeten att en delegation av arbetet är begränsat till en viss personkrets. Delegation torde således vara möjligt till den som anses lämplig för uppdraget.

  1. Betyder detta att även en extern tredje man kan utföra arbetet att föra in ändringar i aktieboken (med bibehållet ansvar hos styrelsen)?

Svar:     Ja. (Se 8 a).

  1. Vilket ansvar har då tredjeman?

Svar:     Som utgångspunkt ligger ansvaret hos styrelsen. Ansvaret kan övergå om styrelsen varit noggrann i sitt val av uppdragstagare. Styrelsen ansvarar dock för att erforderliga instruktioner ges och för att tillsyn hålls över uppdragstagaren.

  1. Är kostnaden för tredjeman avdragsgilla för bolaget?

Svar:     Kostnader för bolagets verksamhet är som tidigare nämnts avdragsgilla för bolaget.

  1. Aktieboken skall hållas tillgänglig hos bolaget för alla som vill ta del av den, alt annan utskrift/kopia.
    1. Om aktieboken förs med hjälp av dator, skall de historiska versionerna också hållas tillgängliga för alla som vill ta del av dem?

Svar:     Aktiebokens offentlighet behandlas i 5 kap 19 §. Arkiveringen behandlas i 5 kap 3 §. Enligt sist nämnda bestämmelse skall uppgifter som har tagits bort ur en aktiebok som förs med automatiserad behandling bevaras i minst tio år. Det är tillåtet att skriva ut och bevara aktieboken i vanlig läsbar form. Avseende offentlighetsprincipen görs det ingen skillnad huruvida aktieboken tidigare förts med dator eller manuellt. Uppgifter som tagits bort ur aktieboken skall alltid vara tillgänglig för alla som vill ta del av den.

  1. Har bolaget rätt att ta betalt för utskrift/kopia?

Svar:     Bolaget har hittills haft rätt att ta ut ersättning för utskrift av aktieboken. Ersättningen får dock inte överstiga kostnaderna för att ta fram och tillhandhålla utskriften. Av propositionen till Ny aktiebolagslag framgår det dock att lagförslaget inte medger att bolaget tar betalt för själva utskriften. Däremot finns det inget som hindrar bolaget från att kräva ersättning för kostnader för sådana åtgärder som bolaget inte är skyldigt att vidta, t.ex. för översändande av utskriften med post.

  1. Måste det finnas en möjlighet att tillhandahålla aktieboken gratis? T.ex. om en person besöker företaget fysiskt?

Svar:     Enligt gällande lagstiftning har var och en har rätt att ta del av en dataförd aktiebok om man ersätter bolaget för kostnaden. Tillhandahållande av manuell aktiebok skall dock ske gratis, detta orsakar inte bolaget några kostnader. Som framgår ovan innebär lagförslaget till Ny aktiebolagslag att bolaget inte får ta betalt för utskrift av aktieboken.

  1. Anses aktieboken vara tillgänglig för alla som vill ta del av den om bolaget enbart förser tredje man med avgiftsbelagd kopia?

Svar:     Om aktieboken förs med automatiserad behandling är svaret ja än så länge. Som nämnts ovan kommer bolaget inte få ta betalt för utskrift om lagförslaget går igenom. Om aktieboken förs i bok eller lösbladssystem skall den som vill ha rätt att få del av aktieboken kostnadsfritt.

  1. Införing i aktieboken skall omgående ske vid uppvisande av aktiebrev, eller när person på annat sätt styrker sitt förvärv.
    1. Hur lång tid får förflyta innan man anser att styrelsen har försummat sitt ansvar enligt 4 kap. §6 (under förutsättning att inga förbehåll finnes)?

Svar:     När någon visar upp ett aktiebrev eller på annat sätt styrker sitt förvärv, skall styrelsen eller den styrelsen bemyndigat genast föra in denne i aktieboken, 5 kap 9 §. § Införing skall ske efter ansökan av förvärvaren om han kan styrka sitt förvärv. Någon tidsgräns för införing i aktieboken framkommer inte. Eftersom aktieägarens möjlighet att utöva de till aktien knutna rättigheterna är beroende av införing i aktieboken är denna tidsgräns relativt kort, även om den måste anses få bero på omständigheterna i det särskilda fallet. Rättigheten att bli införd i aktieboken är emellertid inte ovillkorlig. Styrelsen kan vägra införande om det är uppenbart att den formella legitimationen inte motsvaras av materiell rätt.

  1. Om styrelsen själv för aktieboken räknas då, som datum för införande, den dagen när en beslutför styrelse har godkänt en överlåtelse? Eller är det datum för uppvisande av styrkt förvärv?

Svar:     Enligt 5 kap 9 § skall införingar i aktieboken dateras. Den dag som räknas som dagen för införing i aktieboken är sannolikt den dagen då den faktiska inskrivningen sker.

  1. Anmäler en aktieägare eller någon annan behörig person att ett förhållande som angivits i aktieboken ändrats på annat sätt (än styrkt förvärv), skall ändringen genast antecknas i aktieboken.
    1. Gäller detta även ägarbyte?

Svar:     I 5 kap 9 § 2 st åläggs styrelsen att i aktieboken anteckna sådana ändrade förhållanden som har anmälts till bolaget av behörig person. Ändringar avseende ägarförhållanden regleras i bestämmelsens första stycke. Ändringar enligt 2 st behandlar sådana ändringar som inte omfattas av 1 st. Således utesluts ändringar avseende ägarförhållanden. För att ändring avseende aktiens ägande skall ske krävs att personen kan legitimera sig och detta faller uttryckligen under 1 st. Anledning att tillämpa 2 st finns således inte. Bestämmelsen i 2 st är tillämplig när det inom bolaget har fattats beslut som kan påverka innehållet i aktieboken eller om en aktieägare bytt efternamn eller flyttat till en annan adress.

  1. Eller endast ”mindre allvarligare” förändringar, så som adressändringar?

Svar:     Som ovan nämns är 2 st tillämpligt när det inom bolaget har fattats beslut som kan påverka innehållet i aktieboken. Det behöver dock inte röra sig om ”mindre allvarliga” förändringar. Som exempel kan nämnas att det har beslutats att införa hembudsförbehåll för befintliga aktier eller att aktier av ett visst slag skall omvandlas till aktier av ett annat slag.

  1. Eller handlar denna skrivelse endast om att anmälan skall antecknas som en notifiering i aktieboken?

Svar:     Nej. De ändrade förhållandena skall antecknas i aktieboken.

  1. Skall i så fall dessa notifieringar också sparas i 10 år?

Svar:     Ja. Aktieboken inklusive gjorda ändringar skall spara i 10 år. Även uppgifter som tagits bort ur aktieboken skall sparas under denna period. (Se 9 a).

  1. Vad menas med annan behörig person?

Svar:     Med behörig person torde avses den som kan legitimera sig på korrekt sätt för det ändamål han avser att anmäla förändring. Det kan sannolikt röra sig om en ställföreträdare för aktieägaren som givits fullmakt att handla för sistnämnda mans räkning.

  1. Vid anmälan med erbjudande om förköp (förköpsförbehåll), skall styrelsen genast föra anteckning om detta med uppgift om dagen för anmälan, samt skriftligen meddela om erbjudandet till varje förköpsberättigad med känd adress. I kupongbolag skall denna anteckning göras i aktieboken.
    1. Var skall denna anteckning göras?

Svar:     Bestämmelserna om anmälan om förköp återfinns i 4 kap 20 §. Det rör sig sannolikt om en sådan anteckning som faller in under 5 kap 9 § 2 st. Syftet med anteckningarna i aktieboken är att de skall underlätta för berörda aktieägare. Lämpligast bör vara att anteckningen sker i anslutning till den aktie som anteckningen avser.

  1. Vid anmälan om aktieövergång (hembudsaktier) skall styrelsen genast föra anteckning om detta med uppgift om dagen för anmälan, samt skriftligen underrätta varje lösningsberättigad med känd adress om anmälan. I kupongbolag skall denna anteckning göras i aktieboken.
    1. Kvarstår den gamla ägaren i aktieboken till dess att hembudet har prövats?

Svar:     Det anges i 4 kap 31 § att anmälan om förvärv av hembudspliktiga aktier genast skall antecknas i bolagets aktiebok. Enligt förarbetena till 5 kap 9 § som reglerar ändringar i aktieboken är det skillnad på en ”anteckning” och att någon ”förs in”. Som tidigare nämnts används uttrycket ”införa” när någon upptas i aktieboken som ägare eller motsvarande. Av 4 kap 31 § framgår det att anteckning skall görs när någon anmäler förvärv av hembudspliktiga aktier. Den tidigare ägaren skall därför stå kvar i aktieboken tills den nya ägaren enligt gällande regler kan föras in.

  1. Eller skrivs den ”nya” ägaren tillfälligt in i aktieboken?

Svar:     Uttrycklig bestämmelse om detta finns i 4 kap 35 §. Det stadgas att den som har förvärvat en hembudspliktig aktie inte får föras in i aktieboken förrän det står klart att lösningsrätten inte utnyttjas. Den nya aktieägaren får trots detta utöva aktiens rättigheter gentemot bolaget i enlighet med de bestämmelser som anges vidare i paragrafen.

  1. Skall inga anteckningar göras i aktieboken vid ansökan om samtycke till aktieöverlåtelse vid samtyckesförbehåll?

Svar:     I lagens förarbeten finns ingen bestämmelse om att anteckningar i enlighet med ovan ställda fråga skall göras. Eftersom förhållandet rörande aktierna inte har ändrats förrän samtycke medgivits och aktierna överlåtits omfattas den aktuella situationen sannolikt inte av 5 kap 9 § 2 st.

  1. Om någon väcker talan, skall detta antecknas i aktieboken, tillsammans med datum om dagen för anmälan.
    1. Gäller detta enbart tvist rörande förköpsförbehåll, eller även tvist vid samtyckesförbehåll och tvist vid hembud?

Svar:     Om aktieägaren och den som har begärt förköp inte kommer överrens i frågan om förköp, får den som begärt förköp väcka talan inom den tid som anges i förköpsförbehållet. Den som väcker talan skall genast anmäla detta hos bolagets styrelse. En sådan anmälan skall genast antecknas i bolagets aktiebok. Nyss nämnda framgår av 4 kap 22 §. Anteckningarna i aktieboken underlättar för den som vill bevaka de olika tidsfristerna som löper under förfarandet. Det finns inte några bestämmelser som motsvarar 4 kap 22 § med anledning av tvist angående samtyckesförbehåll eller tvist angående hembudsförbehåll. Slutsatsen blir att tvist med anledning av två sist nämnda förbehåll ej behöver antecknas i aktieboken.

  1. Styrelsen skall på begäran av aktieägare utfärda intyg om anteckningar som rör hans aktier.
    1. Gäller detta endast anteckningar som har gjorts i aktieboken rörande förköpsförbehåll, eller gäller detta generellt för alla anteckningar som gjorts i aktieboken?

Svar:     Intyg om anteckningar i aktieboken enligt 20 § 2 st, 21 § och 22 § 3 st, skall på begäran av aktieägaren utfärdas av bolaget enligt 4 kap 23 § avseende den begärandes aktier. I bestämmelsen uppräknas vilka anteckningar som intyget skall omfatta. Det rör sig således endast om sådana anteckningar som gäller förköpsförbehåll och omfattar inga generella anteckningar.

  1. I vilka andra fall skall anteckningar göras i aktieboken? Jmf t.ex. anteckningar som skall göras på aktiebrev.

Svar:     Vad som skall antecknas i aktieboken kan utläsas av 5 kap 5 och 6 §§ i kombination med 5 kap 9 §. I 5 § räknas det upp vilka specifika uppgifter som skall antecknas i aktieboken. Det rör sig således om uppgifter som aktiens nummer, vilket slag aktien tillhör, uppgifter som aktieägare och dylikt. 6 § hänvisar tillbaka till 4 kap 43 § och anger att det avseende testamentarisk nyttjanderätt skall införas ytterligare uppgifter i aktieboken. Som tidigare nämnts behandlar 9 § ändringar i aktieboken. Det skall återigen uppmärksammas att det i paragrafen görs skillnad på begreppen ”föra in” och ”anteckna” i aktieboken. För att veta vad som skall antecknas i aktieboken kan man således ta utgångspunkt i 5 kap 5 § och sedan komplettera med 6 och 9 §§ i den mån det behövs.

  1. Ingår dessa anteckningar som en del i den officiella aktieboken?

Svar:     Ja.

  1. Har i så fall var och en rätt att ta del av dessa anteckningar?

Svar:     Ja.

  1. Kupongbolag skall, om någon aktieägare begär det, utfärda aktiebrev för dennes aktier.
    1. Är denna lag dispositiv, d.v.s. finns det möjlighet för kupongbolag att avtala bort förekomsten av aktiebrev i bolagsordningen?

Svar:    I bestämmelsen slås fast att ett kupongbolag skall utfärda aktiebrev till de aktieägare som begär det, 6 kap 1 §.  En sådan skyldighet har funnits även enligt tidigare rätt men inte slagits fast i lagtext. Eftersom utfärdandet av aktiebrevet omtalas som en skyldighet för bolaget följer motsatsvis att bolaget inte kan vägra en aktieägare ett aktiebrev om denne begär det. Bestämmelsen är ej dispositiv och kan därmed inte heller avtalas bort. Detta framgår av bestämmelsens ordalydelse. När ett aktiebrev utfärdas knyts de rättigheter som aktien är förenad med till aktiebrevet. Av detta följer att aktiebrevet måste överlämnas till förvärvaren vid en överlåtelse av aktierna för att förvärvaren skall vara skyddad mot dubbelöverlåtelse.

  1. Hur skulle i så fall en sådan formulering skrivas för att vara acceptabel?

Svar:     Ej aktuellt (se 16 a).

  1. Är kostnaderna för framtagande av aktiebrev avdragsgilla för bolaget?

Svar:     Eftersom bolaget skall tillhandahålla aktiebrevet är detta en kostand för bolagets verksamhet och kostnader är som tidigare nämnts avdragsgilla.

  1. Har bolaget rätt att ta betalt av aktieägaren för kostnaderna att utfärda aktiebrev?

Svar:     Uttryckliga bestämmelser härom saknas i lagen jämte förarbeten och kommentarer. I analogi med vad som sägs i förarbetena om kostnad för utskrift av aktieboken (”Däremot finns det inget som hindrar bolaget från att kräva ersättning för kostnader för sådana åtgärder som bolaget inte är skyldiga att vidta…”) har bolaget sannolikt inte rätt att ta betalt för utfärdande av aktiebrev då det är en skyldighet för bolaget att på begäran göra detta.

  1. Innan aktiebrev utfärdas får bolaget utfärda bevis om rätt till en eller flera aktier (interimsbevis). Beviset skall vara ställt till viss man och innehålla förbehåll om att aktiebrev endast lämnas ut mot återställande av beviset. På interimsbeviset antecknas på begäran betalningar och återbetalningar för de aktier som avses med beviset. I övrigt gäller bestämmelserna i denna lag om aktiebrev i tillämpliga delar interimsbevis.
    1. Betyder denna paragraf att ett bolag får, men inte behöver, utfärda interimsbevis?

Svar:     Bestämmelser om interimsbevis återfinns i 6 kap 9 §. Ett aktiebrev får inte utfärdas förrän äganderätten till aktierna blivit definitiv. Bolaget kan dessförinnan låta en aktietecknares icke definitiva aktierätt komma till uttryck i ett interimsbevis. Förutsättningar för utfärdandet av ett interimsbevis är att ett bolag bildats och att en styrelse utsetts så att en aktietilldelning genomförts. Ytterligare en förutsättning är att aktietecknaren finns med i aktieboken. Utlämnande av aktiebrevet är beroende av att de förutsättningar som uppställs i 6 kap 4 § är uppfyllda. Bolaget kan neka aktietecknaren ett interimsbevis om fallet är sådant att aktietecknaren ej är införd i aktieboken i enlighet med bestämmelserna utlämnande av aktiebrev i 6 kap 4 §. Vidare stadgas att bestämmelserna i aktiebolagslagen om aktiebrev i tillämpliga delar skall gälla även för interimsbevis. Av ovan framgår (fråga 16 a) att  bolaget ej kan neka den aktieägare som begär att få ett aktiebrev utfärdat. Detsamma torde gälla avseende interimsbevis när en aktietecknare begär att få ett sådant utfärdat med undantag för det fall att aktietecknaren ej är införd i aktieboken.

  1. Har bolaget rätt att ta betalt av aktieägaren för att utfärda interimsbevis?

Svar:     I enlighet med vad som sägs i svaret till fråga 16 d ovan får bolaget sannolikt inte heller ta ut någon avgift för att utfärda interimsbevis.

  1. Aktiebrev skall ange ordningsnummer på de aktier som avses med brevet.
    1. Skall man, eller får man, anteckna aktiers ordningsnummer i aktieboken? Jmf 5 kap. §6 rörande att aktiebreven skall förses med påskrift om att aktieägaren införts i aktieboken.

Svar:     Att nummer på de aktier som aktiebrevet avser skall antecknas i detsamma framgår av 6 kap 2 § 3 p. Enligt 6 kap 5 § 4 st skall ett aktiebrev förses med anteckning om att aktieägaren har förts in i aktieboken. Huruvida aktiers ordningsnummer skall antecknas i aktieboken framgår av 5 kap 5 § 1 st 1 p. Där anges att aktiens nummer skall antecknas, detta är av betydelse för att kunna identifiera aktien. I aktieboken skall således alltid antecknas aktiens ordningsnummer.

  1. Skall man, eller får man, anteckna i aktieboken huruvida en aktieägare har fått aktiebrev utfärdade? Jmf med att aktiebreven skall förses med påskrift om att aktieägaren införts i aktieboken.

Svar:     Uttrycklig bestämmelse avseende detta finns. Det stadgas i 5 kap 5 § 1 st 4 p. att aktieboken skall innehålla uppgift huruvida aktiebrev har utfärdats eller ej.

 

  1. Om inte ordningsnummer antecknas i aktieboken, finns det då krav på att anteckningar, så som t.ex. ordningsnummer, om utbytta och/eller dödade aktier skall sparas en viss tid?

Svar:     Enligt 6 kap 6 § skall det i nytt aktiebrev som ersätter ett tidigare antecknas att det nya aktiebrevet ersätter det gamla. Detsamma gäller när ett aktiebrev dödas enligt lagen (1927:85) om dödande av förkommen handling. Utbyte kan bli aktuell då sammanläggning av aktier sker. Enligt 5 kap 9 § 2 st skall det föras anteckning i aktieboken när förhållanden som är antecknade i aktieboken ändras. Det skall som tidigare nämnts antecknas i aktieboken att aktiebrev utfärdas. Om ett nytt aktiebrev skall ersätta ett gammalt aktiebrev innebär det en förändring avseende ett förhållande som är angivit i aktieboken. När ett nytt aktiebrev utfärdas torde situationen vara sådan att anteckning härom skall göras i aktieboken. Aktieboken skall arkiveras i minst 10 år och detta innebär att anteckningarna avseende nytt aktiebrev också kommer att sparas. Om ett aktiebrev dödas är sannolikt situationen densamma som ovan. Ett dödande av ett aktiebrev innebär ett ändrat förhållande som skall antecknas i aktieboken och därmed kommer anteckningen att arkiveras under de 10 närmast åren.

  1. Aktiebrev skall undertecknas av styrelsen eller enligt styrelsens bemyndigande av ett värdepappersinstitut. Namnteckningen får återges genom tryckning eller på annat liknande sätt. Första stycket tillämpas också på emissionsbevis, konvertibler som emitteras i form av skuldebrev och teckningsoptionsbevis.
    1. Är det enbart ett värdepappersinstitut som kan få styrelsens bemyndigande att underteckna aktiebrev?

Svar:     Att styrelsen kan bemyndiga ett värdepappersinstitut att underteckna aktiebrevet framgår av 6 kap 3 §. Med värdepappersinstitut avses detsamma som i lagen (1991:981) om värdepappersrörelse. Definition av värdepappersinstitut återfinns i lagens 3 §. Definitionen avser ett bolag som driver handel med finansiella instrument. Tillstånd för sådan verksamhet krävs av Finansinspektionen. Tillstånd kan som exempel meddelas bankinstitut och svenska aktiebolag. Styrelsen kan endast ge bemyndigande till det som faller under definitionen av värdepappersinstitut. Fysisk person kan således inte bemyndigas.

  1. Finns det krav på att styrelsen skall ange ordningsnummer på  emissionsbevis, konvertibler som emitteras i form av skuldebrev och teckningsoptionsbevis?

Svar:     Aktiernas nummer behövs för att identifiera dem i samband med olika förfaranden som exempel överlåtelse eller dödande av handling. Emissionsbevis innebär en rätt att teckna nya aktier. För att emissionsbevis skall utfärdas krävs att aktieägaren innehar ett visst antal tidigare aktier. Enligt 11 kap 5 § utfärdas emissionsbevis för de gamla aktierna. Aktieägare som har företrädesrätt, har rätt att få ett särskilt emissionsbevis för varje aktie. Syftet med bestämmelsen är att underlätta omsättningen av fondaktierätter och teckningsrätter. Beviset lämnas ut till aktieägaren mot uppvisande av det aktiebrev på vilket teckningsrätten grundas. Härav kan man utläsa ordningsnumret. Det torde därmed inte vara nödvändigt att ange ordningsnummer på emissionsbeviset.

  1. Ett aktiebrev, som i samband med dödning eller vid utbyte ges ut i stället för ett annat, skall innehålla uppgift om detta. Byts aktiebrev ut mot ett eller flera andra aktiebrev, skall det äldre aktiebrevet med tillhörande kuponger makuleras på ett betryggande sätt.
    1. Vad händer om en aktieägare anmäler att ett aktiebrev har förkommit? Å ena sidan, skall ett aktiebrev som ges ut i stället för ett annat innehålla uppgift om detta. Å andra sidan, skall det äldre aktiebrevet makuleras.

Svar:     Utbyte av aktiebrev kan som exempel aktualiseras när ett aktiebrev avser flera aktier och ägaren vill överlåta endast några aktier. Nytt aktiebrev utfärdas avseende de nya förhållandena och det äldre aktiebrevet skall då förstöras, 6 kap 6 §. Det finns ingen anledning att spara det äldre aktiebrevet, till detta är det inte längre knutet några rättigheter. Att förstöra aktiebrevet innebär ett säkerställande av att ingen obehörig använder sig av aktiebrevet för att framställa ej berättigade krav.

Är situationen sådan att dödning enligt lagen (1927:85) är för handen skall det nya aktiebrevet som ges ut innehålla uppgift om att det ersätter tidigare aktiebrev, 6 kap 6 § 2 st. Skulle det nya aktiebrevet överlåtas torde det vara av vikt för förvärvaren att denne vet att ytterligare aktiebrev kan cirkulera på marknaden. Ett aktiebrev som är förkommet kan av naturliga skäl inte förstöras.

Av ovan framgår att det råder skillnad å ena sida när ett nytt aktiebrev utfärdas med anledning av tidigare aktiebrevs dödande å andra sidan när ett nytt aktiebrev utfärdas med anledning av andra skäl.

  1. Makuleras på ett betryggande sätt – är det total ödeläggelse av aktiebrevet eller att aktiebrevet stämplas ”makulerat” på baksidan av brevet?

Svar:     Den slutgiltiga lagtexten använder sig inte av begreppet ”makuleras”, istället talar man om att tidigare aktiebrev skall ”förstöras”, 6 kap 6 § 1 st. Under nuvarande lagstiftning har praxis varit att ett tidigare aktiebrev försetts med en stämpel om att det makulerats. Även om inte förarbetena talar om att någon ändring i materiellt hänseende är avsedd talar ordalydelsen för att en stämpel fortsättningsvis inte är tillräckligt.

  1. Hur förhåller sig ovanstående till”om en aktie dragits in… skall aktiebrevet förses med påskrift om detta så snart det kan ske.”

Svar:     Av 6 kap 5 § 2 st framgår att anteckning på aktiebrevet skall ske när en aktie dragits in utan återbetalning. Att aktiebrevet inte skall förstöras när en aktie dras in kan bero på att ett aktiebrev kan avse fleras aktier där endast en av dem dras in. Förfarandet medför ett skydd för förvärvaren, han skall inte missledas att tro att han förvärvar en aktie när den i själva verket har dragits in.

  1. Bolaget får hålla inne utdelning och emissionsbevis som belöper på aktie till dess att aktiebrevet tillhandahålls för påskrift eller utbyte om aktiebrevet: 1. enligt denna lag skall förses med underskrift, eller 2. skall bytas ut på grund av att aktie av ett visst slag skall omvandlas till aktie av annat slag.
    1. Är det 6 kap. §5 eller §7 som avses när det gäller underskrifter?

Svar:     I slutgiltig ordalydelse talar inte 6 kap 7 § om påskrift/underskrift på aktiebrevet. Det anges att bolaget får hålla inne utdelning och emissionsbevis till dess aktiebrevet lämnas in för anteckning eller för utbyte om det enligt denna lag skall göras anteckning på aktiebrevet.

Med ”anteckning enligt denna lag” torde 6 kap 5 § vara den bestämmelse som ligger närmast till hands att tillämpa. Av bestämmelsen framgår i vilka fall anteckning i aktiebrevet skall göras. Det rör sig om vissa situationer där aktieägaren utnyttjat sina rättigheter. Av 6 kap 7 § framgår som sagt att bolaget får hålla inne utdelningar och emissionsbevis till dess att aktiebrevet har getts in till bolaget för behövlig anteckning avseende utnyttjad rätt. Bestämmelsen innebär ett skydd för en eventuell förvärvare. Han skall inte missledas i fråga om den rätt han erhåller.

  1. Överlåts eller pantsätts ett aktiebrev eller till viss man ställt emissionsbevis eller teckningsoptionsbevis, tillämpas bestämmelserna om skuldebrev till viss man eller order i 13, 14 och 22§§ lagen (1936:81) om skuldebrev. Härvid likställs den som innehar aktiebrev och enligt påskrift på brevet är införd i aktieboken med den som förmodas ha rätt att göra skuldebrevet gällande.
    1. Avser ovanstående text enbart att den som har köpt en aktie/bevis, eller fått en aktie/bevis i pant (och samtidigt gör anspråk på panten) har rätt att bli införd i aktieboken?

 

Svar:     Den nu gällande lydelsen överrensstämmer inte helt med ovan återgivna stycke, dock överrensstämmer bestämmelsen i sak med tidigare gällande rätt. I skuldebrevslagen 13 § 2 st anges vad som krävs för att man skall kunna göra ett skuldebrev gällande. För att göra aktiebrevet gällande krävs att man kan likställas med den som anges i 13 § 2 st. Förutsättningarna för att likställas med den som avses i 13 § 2 st är att man innehar aktiebrevet och enligt bolagets anteckning på brevet är införd som ägare i aktieboken.

 

Enligt min mening innebär inte ovanstående text enbart att den som har köpt en aktie/bevis, eller fått en aktie/bevis i pant har rätt att bli införd i aktieboken. Man blir införd som ägare i aktieboken om man enligt 5 kap 9 § kan visa upp ett aktiebrev eller på annat sätt styrka sitt förvärv. Huvudsyftet med regeln i 6 kap 8 § torde vara att reglera sakrättsliga verkningarna vid överlåtelse och pantsättning av aktiebrev.

  1. Överlåts eller pantsätts ett emissionsbevis eller teckningsoptionsbevis som inte är ställt till viss man, tillämpas bestämmelserna om skuldebrev i 13, 14 och 22 §§ lagen om skuldebrev (5 kap. §10, andra stycket).
    1. Vad betyder detta?

 

Svar:     Paragrafen anger vilka regler som blir tillämpliga när ett emissionsbevis eller teckningsoptionsbevis överlåts eller pantsätts. Bestämmelsen hänvisar till regler gällande löpande skuldebrev.

 

Nu gällande bestämmelse överrensstämmer som sagt inte med tidigare lydelse. Bestämmelserna om överlåtelse och pantsättning av emissionsbevis och teckningsoptionsbevis återfinns numera i 11 kap 7 §. Innebörden av bestämmelsen är densamma som det under fråga 22 redovisade svaret. En skillnad är dock att ingen koppling finns till 5 kap 9 § och införande i aktieboken.

  1. Bestämmelser om utdelningskuponger finns i 24 och 25 §§ lagen om skuldebrev (5 kap. §10, sista stycket).
    1. Vad betyder detta?

 

Svar:                          En vinstutdelningskupong representerar rätten att få ut ett belopp som redan är bestämt eller kommer att bestämmas av bolagsstämman. Rätten kan överlåtas utan samband med överlåtelse av aktier, man kan således uppbära utdelning oavsett om man är aktieägare eller ej.

 

Vad som sägs i 6 kap 8 § 2 st är endast det att bestämmelser om utdelningskuponger återfinns i 24 och 25 §§ i lagen om skuldebrev. Reglerna säger att i och med att utdelningsbeslut fattas är utdelningskupongen att betrakta som ett innehavarskuldebrev och därmed tillämpas reglerna om skuldebrev ställt till innehavaren.

 

  1. Har eventuellt någon av nedanstående lagar också bäring för aktiebokens administration?
    1. Lag (1991:980) om handel med finansiella instrument

Svar:     I lagens 4 kap finns bestämmelser om offentliggörande av aktieinnehav. Reglerna anger att i vissa situationer, när överlåtelse av aktier sker i svenskt aktiebolag, skall överlåtelsen anmälas till svensk börs eller auktoriserad marknadsplats. Bestämmelserna torde inte vara av direkt betydelse för aktiebokens administration. Avseende aktiebokens offentlighet finns som tidigare nämnts tillämpliga regler i aktiebolagslagen 5 kap 10 §.

  1. Lag (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument

Svar:     Till denna lag finns det ett flertal direkta hänvisningar i 5 kap aktiebolagslagen som reglerar förhållandena kring förandet av aktieboken. Lagen torde därmed vara att beakta vid aktiebokens administration.

  1. Personuppgiftslagen

Svar:     Även vad det gäller personuppgiftslagen (1998:204) finns det direkta hänvisningar till denna från aktiebolagslagen. Personuppgiftslagen är bl.a. att beakta vid hantering av personuppgifter när aktieboken förs med automatiserad behandling, aktiebolagslagen 5 kap 4 §. Syftet med personuppgiftslagen är att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks när behandling av personuppgifter sker.

  1. Eventuellt annan lag

Svar:     I 5 kap 6 § 3 st finns en hänvisning till lagen (2004:46) om investeringsfonder. Ingår aktien i en investeringsfond skall det fondbolag som förvaltar fonden föras in i aktieboken som aktieägare istället för fondandelsägarna. Eftersom utövandet av aktiernas rättigheter är knutna till införande i aktieboken är denna lagen viktig när det rör sig om fondbolag.

Aktieägarförteckning

En aktieägarförteckning är en kortare sammanfattning av en delmängd av den informationen som finns i bolagets aktiebok. På samma sätt som aktieboken förändras över tiden, beroende på transaktioner och emissioner, så förändras också en aktieägarförteckning med tiden. Därför är det viktigt att aktieägarförteckningen också dateras, så att läsaren kan förstå för vilken tidpunkt som aktieägarförteckningen avser att gälla.

Vad är en aktieägarförteckning?

En aktieägarförteckning är en sammanställning av de personer och företag som äger aktier i ett aktiebolag vid en specifik tidpunkt. Vanligen vill man också visa vilken typ av aktier som dessa aktieägare äger, om det finns t.ex. båda A-aktier och B-aktier med olika röstvärde.

En aktieägarförteckning är i många sammanhang en mer lättöverskådlig rapport, än att försöka utläsa denna information från bolagets aktiebok. Enkelheten består i att varje aktieägares innehav summeras på en rad, oavsett när dessa aktier förvärvades.

Vad finns med i en aktieägarförteckning?

En aktieägarförteckning brukar bestå av ett antal rader med namn, följt av några kolumner med eventuellt person/organisationsnummer eller annat identifikationsnummer, antal aktier, ägarandel, röstandel och antal röster.

Vid vissa tillfällen är man först och främst intresserad av att presentera huvudägarna. Då kan aktieägarförteckningen t.ex. visa namn och innehav hos de 5-10 största delägarna, för att sedan summera innehavet hos resterande aktieägare i en enda rad.

Vi andra tillfällen vill man presentera samtliga aktieägares aktieinnehav och då kanske det är mer lämpligt att göra detta i bokstavsordning. Denna typ av aktieägarförteckning kan då också användas som en röstlängd vid t.ex. en Årsstämma.

Aktieägarförteckning ersätter INTE en aktiebok

Det är dock viktigt att notera att en aktieägarförteckning INTE kan ersätta en aktiebok. Det är således inte tillräckligt att föra en aktieägarförteckning istället för en aktiebok, eftersom det är en straffsanktionerad skyldighet för bolaget att föra aktiebok.

Det finns på motsvarande sätt ingen skyldighet att föra en aktieägarförteckning, men eftersom denna rapport är mycket mera lättläst, så väljer många bolag att också sammanställa information om delägarna i en aktieägarförteckning.

Aktieägarförteckning i NVRs aktiebok online

I NVR aktiebok online får du en aktieägarförteckning automatisk tack vare att du för din aktiebok digitalt. Den finns i en standardversion som presenterar delägarna i bokstavsordning samt person/organisationsnummer eller annat identifikationsnummer, antal aktier, ägarandel, röstandel och antal röster. Du kan enkelt sortera om aktieägarförteckningen t.ex. baserat på röstvärde eller ägarandel.

I den digitala aktiebokstjänsten finns det också en dynamisk rapport, som gör det möjligt för dig att själv bestämma vad aktieägarförteckningen skall innehålla om du skulle vilja ta bort kolumner eller lägga till information om t.ex. land, epost eller annat kontaktinformation.

Det är enkelt att föreställa sig att det snabbt kan bli massor av extra administrativt arbete om man skall upprätta ett flertal parallella rapporter för hand (om man t.ex. fortfarande för aktiebok i Word eller Excel), men med NVRs aktiebok online så slipper man detta dubbelarbete. Aktieägaröversikten skapas och uppdateras automatisk.

Här kan du se hur aktieägarförteckningen ser ut i NVR aktiebok online.

Aktiebolag och bolagsstyrning

Kort historik om aktiebolag

De äldsta aktiebolagen bildades redan under romartiden, dvs för mer än 2000 år sedan. Under senare delen av medeltiden bildades även bolag inriktade på handel i södra och mellersta Europa. Under 1700-talet bildades aktiebolag i allt större omfattning i hela Europa. Under industrialismen (från ca 1720-talet) bildades i Storbritanien mängder av aktiebolag som var inriktade på järnvägar, banker, gruvor, textilier och kommunikationer.

Vi känner till namnen på en många tidiga svenska bolag. Äldst är Stora Kopparbergs Bergslag, det vill säga STORA, som hade samägande redan 1288! Under 1600-talet bildades en rad olika handelskompanier som också kännetecknades av samägande, men det är först under början av 1700-talet som man kan man tala om aktiebolag i en mer modern mening. Wedewog och Qvarnbacka Jern- och Ståhl Compagnie från 1723 hör till de tidigaste exemplen på aktiebolag som uppstod under denna tid. Ett annat historiskt bolag som icke får utelämnas är Ahlingsåhs Manufactur Werk från 1724 som bildades av Jonas Alström, med bl.a. kung Fredrik I som delfinansiär. Sveriges äldsta ännu bevarade aktiebrev är från detta bolag, utställt den 31 december 1728 och baserat på ”låtter” om vardera 100 daler silvermynt.

Under första hälften av 1800-talet beviljades tillstånd för flera aktiebolag, i vars bolagsordningar den begränsade ansvarigheten var intagen. Dessa bolag var ofta grundade för allmännyttiga ändamål som brobyggen och kanal- och hamndrift, som t.ex. byggandet av Göta kanal 1810-1832. Aktiebolagens rättsliga ställning var emellertid oklar, och den 6 oktober 1848 stadfästes den första svenska Aktiebolagslagen, som var starkt influerad av fransk lagstiftning. Under andra hälften av 1800- talet ökade antalet bolag explosionsartat i samband med den svenska industrialismen.

Aktiebolagsformer

Aktiebolagslagen (ABL) medför att alla svenska aktiebolag skall delas in i fyra kompletterande kategorier beroende på dels deras aktiekapitals storlek, dels beroende på hur aktiebok, aktier, utdelningar m.m. hanteras.

Privata eller publika bolag
Svenska aktiebolag skall delas in i någon av kategorin privata aktiebolag eller publika aktiebolag. Ett privat aktiebolag skall ha minst 50 000 kr i aktiekapital och publika aktiebolag minst 500 000 kr. I tillägg skall det av aktiebolagets bolagsordning framgå att bolaget är publikt, det räcker således inte att aktiebolaget har mer är 500 000 kr i aktiekapital. Publika aktiebolag har dessutom rätt att erbjuda allmänheten (> 200 personer) att teckna aktier i bolaget och att börsnoteras. Endast ett tusental svenska bolag är publika, resterande nästan 400 000 aktiebolag är privata.

Avstämningsbolag eller kupongbolag
Samtliga svenska aktiebolag indelas dessutom i någon av två kategorier beroende på hur aktier, utdelningar m.m. hanteras. Den första kategorin är avstämningsbolag, som omfattar aktiebolag vars aktier är registrerade i ett avstämningsregister hos en central värdepappersförvaltare. I avstämningsbolag ansvarar således inte styrelsen för bolagets aktiebok. I avstämningsbolag får det inte heller förekomma aktiebrev och liknande handlingar, utan där används ett kontobaserat aktiesystem. Till största delen är det börsnoterade aktiebolag som är avstämningsbolag. Både privata och publika bolag kan vara avstämningsbolag och i Sverige finns det drygt 1 500 avstämningsbolag.

Den andra kategorin omfattar resterande aktiebolag, dvs. de som inte är avstämningsbolag. Dessa kallas, något ålderdomligt, för kupongbolag. I kupongbolagen är det styrelsen som ansvarar för att aktieboken förs, bevaras och hålls tillgänglig. En övervägande majoritet av svenska aktiebolag är således privata kupongbolag, samtidigt är samtliga av Sveriges ca 500 börsnoterade aktiebolag publika avstämningsbolag.

SE-bolag
Det finns sedan en tid tillbaka ytterligare en aktiebolagsform, kallat Europa bolag, med beteckningen SE-bolag. Europabolag är en ny bolagsform med beteckningen SE i firman istället för AB. SE står för Societas Europaea och den juridiska hemvisten. Europabolagen måste ha ett aktiekapital om minst € 120 000 (drygt 1 miljon svenska kronor). Europabolagen har en egen organisationsnummerserie som börjar på nr 5171.

 

Vilka förvaltar ett aktiebolag?

Förvaltningen av ett aktiebolag är enligt lagen uppdelad på flera olika förvaltningsorgan. Varje organ har fått sina uppgifter i ABL och därmed också sina specifika ansvarsområden. Huvudregeln är att det bestämmande inflytandet över ett bolag ligger hos aktieägarna, även om bestämmelser om styrelserepresentation för de anställda i mindre omfattning kan påverka och/eller begränsa aktieägarnas bestämmanderätt.

Bolagsstämma
Bolagsstämman är ägarnas forum för bl.a. val av styrelse och revisorer. Rösträtt vid bolagsstämman har enbart de aktieägare som finns införda i aktieboken före stämman. Uppgifterna i aktieboken ligger således till grund för dels aktieägarnas möjlighet att utöva sin förvaltningsrätt, dels bedömningen av ägarförhållandena i bolaget. En aktieägare får rösta för det fulla antalet aktier som han/hon äger eller företräder, om inget annat föreskrivs i bolagsordningen.

Ordinarie bolagsstämma ska hållas årligen senast sex månader efter verksamhetsårets slut. För åtgärder som under verksamhetsårets kräver beslut av ägarna, t.ex. ändring av bolagskategori eller aktiekapitalets storlek, kan styrelsen kalla till extra bolagsstämma. På en ordinarie bolagsstämma har ägarna:

  • att mot bakgrund av framlagd årsredovisning ta ställning till bl.a. hur styrelsen och VD har skött förvaltningen under det gångna verksamhetsåret; till hjälp för sitt ställningstagande har stämman revisorernas utlåtande (revisionsberättelse),
  • att ”bevilja styrelsen och VD ansvarsfrihet för det gångna årets förvaltning” som ett tecken på att uppdraget fullgjorts inom ramen för aktiebolagslagen, bolagsordningen och de direktiv som kan ha lämnats av stämman respektive styrelsen,
  • att utse ledamöter i bolagets styrelse. Styrelseledamöterna eller suppleant ska vara myndig och inte vara i konkurs.

Styrelse
Styrelsen utses av stämman (ägarna) och företräder bolaget och tecknar dess firma, vilket konkret innebär att styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltning av dess angelägenheter.

Styrelsen ska i första hand handla i bolagets intresse men har även att ta hänsyn till andras intressen, t.ex. fordringsägare och enskilda aktieägare i den omfattning som anges i ABL (tvingande regler) och bolagsordningen (dispositiva regler). Vid konflikt mellan bolagets och andras intressen ska styrelseledamot tillvarata bolagets intressen.

En styrelses arbetsuppgifter kan delas in i fyra huvudområden:

  • Styrelsens kontroll funktion. Styrelsen skall se till att bolaget följer ABL och bolagsordningen, samt fortlöpande följa upp och utvärdera bolagets prestationer mot uppsatta mål, övervara bolagets finansiella ställning och tillse att redovisning och finansförvaltning håller hög kvalitet och kontrolleras på ett betryggande sätt.
  • Styrelsens strategiskt styrande roll. Med utgångspunkt från en samlad bild av aktieägarnas intentioner besluta om bolagets affärsidé, mål strategi och organisation i syfte att uppfylla det samlade ägarkollektivets intresse.
  • Styrelsens informationsuppgift. Styrelsen skall tillse att bolagets rapportering ger en korrekt, rättvisande och fullständig bild av bolagets utveckling, lönsamhet, finansiella ställning och risker.
  • Styrelsens ansvar för bolagets verkställande ledning. Styrelsen kan inte överlåta sitt ansvar för bolagets förvaltning även om arbetsuppgifterna delegerats till enskild ledamot eller VD.

Inom styrelsen ska en ledamot vara ordförande. Styrelsen väljer ordförande på första styrelsemötet efter en årsstämma, om inte annat anges i bolagsordningen eller beslutas av stämman. Styrelsearbetets effektivitet är i hög grad beroende av insatsen från styrelsens ordförande. En bra ordförande påtar sig en betydligt viktigare roll än att bara leda styrelsesammanträden. Ordföranden bör alltid vara välinformerad om bolagets situation och vara en samtalspartner till VD. Ordförande, tillsammans med övriga ledamöter, skall tillse att kraven i ABL på styrelsearbetet uppfylls, t.ex. att aktieboken förs, bevaras och hålls tillgänglig. Som tidigare nämnts ligger aktieboken till grund för aktieägarnas möjlighet att utöva sin förvaltningsrätt. Om styrelsen medvetet eller omedvetet försummar sitt ansvar att föra, bevara och hålla aktieboken tillgänglig medför detta straffansvar i termer av böter eller fängelse i högst ett år. I tillägg kan styrelsen bli skadeståndsskyldiga.

Sanktionsbestämmelserna skall ses mot bakgrund av att det i många fall är av väsentlig betydelse för en aktieägare att bli införd i aktieboken. En konsekvens av att ett bolag saknar aktiebok är också att bolaget förlamas, vid t.ex. en tvist om äganderätten till aktier i bolaget, eftersom bolaget då saknar röstberättiga aktieägare.

Verkställande direktör (VD)
En verkställande direktör som, i förekommande fall, utses av styrelsen och har rätt att företräda bolaget och teckna dess firma inom sitt förvaltningsområde.

VD ansvarar för den löpande förvaltningen av bolaget enligt riktlinjer och anvisningar som styrelsen meddelare. VD kan inte – utan styrelsens uppdrag – träffa avtal som är bindande för bolaget när det gäller t.ex. köp och försäljning av väsentliga anläggningstillgångar, uttagande av (större) långfristiga krediter och liknande. VD rapporterar till styrelsen.

Kontroll av förvaltningen i ett aktiebolag sker av revisorerna
Revisorer som utses av stämman (ägarna) och med uppgift att granska och uttala sig om styrelsen förvaltning av bolaget. Att aktieboken förs, bevaras och hålls tillgänglig omfattas därmed av revisorernas granskning av bolagets förvaltning. Om styrelsen försummat sina skyldigheter kan det leda till anmärkning (oren revisionsberättelse).

Aktiebrev

Ordet ”aktie” kommer av nederländska actie, och av latin actio (handling), och betyder en andel i ett aktiebolag. Ett aktiebrev utgör ett fysiskt bevis på att innehavaren är ägare av denna andel. Aktiebrevet är således ett fysiskt värdepapper på samma sätt som en mycket stor sedel och skall behandlas med samma försiktighet.

Äldre aktiebrev

Det äldsta kända bevarande aktiebrevet är utgivet av Amsterdams Bank under 1600-talet, medan det äldsta kända bevarade svenska aktiebrevet var utställt den 31 december 1728 och baserat på ”låtter” om vardera 100 daler silvermynt i aktiebolaget Ahlingsåhs Manufactur Werk.

Vem behöver aktiebrev?

Om en aktieägare i ett aktiebolag (kupongaktiebolag) begär det, skall bolaget utfärda aktiebrev för dennes aktier. Aktiebrevet skall undertecknas av hela styrelsen.

Om ett aktiebrev skall överlåts eller pantsättas, skall bestämmelserna om skuldebrev till viss man eller order enligt lagen om skuldebrev tillämpas. Aktiebrevet är således ett fysiskt värdepapper på samma sätt som en mycket stor sedel och skall behandlas med samma försiktighet.

Aktiebrev får bytas ut mot ett eller flera andra aktiebrev. I så fall skall det äldre aktiebrevet förstöras eller makuleras. Ett aktiebrev, som ges ut i stället för ett annat i samband med utbyte eller i samband med så kallad dödning (dödande av förkommen handling), skall innehålla uppgift om att det ersätter ett tidigare aktiebrev.

Med NVR aktiebok online är det en stor majoritet av aktieägarna som väljer att inte begära ut något aktiebrev, eftersom de enkelt kan se att de är införda som aktieägare i den webbaserade tjänsten samt att överlåtelser och pantsättningar noteras i aktieboken.

Mall för aktiebrev

Om ett aktiebolag skall utfärda ett aktiebrev, så skall en sådan mall, d.v.s. ett aktiebrevs mall, innehålla ett antal uppgifter:

  • aktiebolagets namn (firma), organisationsnummer och bolagskategori,
  • aktieägarens namn och personnummer, organisationsnummer eller annat identifieringsnummer,
  • nummer på de aktier som avses med brevet,
  • aktiernas slag, om det enligt bolagsordningen kan finnas aktier av olika slag,
  • om aktierna omfattas av ett hembud eller förbehåll, och
  • vilken dag aktiebrevet lämnades ut.

Det finns förtryckta mallar för aktiebrev att köpa hos välsorterade bokhandlare, men det finns även en enkel och fullgod mall för aktiebrev att ladda ner gratis för alla aktiebolag som använder NVR aktiebok online.

Interimsbevis    

Innan ett aktiebrev utfärdas, får bolaget utfärda ett bevis om rätt till en eller flera aktier, även kallat interimsbevis. Beviset skall vara ställt till en viss person. Denna person skall vara införd i aktieboken som ägare till de aktier som avses med beviset. Beviset skall innehålla ett förbehåll om att aktiebrev endast lämnas ut om beviset lämnas tillbaka. Om aktieägaren begär det, skall betalningar för de aktier som avses med interimsbeviset antecknas på beviset. Även återbetalningar skall antecknas på beviset. I övrigt gäller bestämmelserna i ABL om aktiebrev i tillämpliga delar för interimsbevis.

Dödande av aktiebrev

Om en aktieägare har tappat bort, förlorat eller inte hittar sitt aktiebrev, så kan en ansökan om dödning av aktiebrev göras hos Bolagsverket. Ansökan skall göras på blankett nr 808 och skall vara undertecknad av ägaren av aktiebrevet och processen tar minst ett kalenderår. Så här dödas ett aktiebrev:

  • Ifylld blankett nr 808 skickas till Bolagsverket
  • Avgiften (950 kr) skall betalas
  • Bolaget som har gett ut aktiebrevet meddelas
  • Kungörelse om föreläggande sker i Post- och Inrikes Tidningar och tiden för ansökan skall vara minst ett kalenderår
  • Beslut meddelas ägaren av det borttappade aktiebrevet
  • Nytt aktiebrev kan utfärdas av bolaget, med anteckning om att detta nya aktiebrev ersätter tidigare utgivet aktiebrev

Innehavsrapport istället för aktiebrev

NVR aktiebok online erbjuder alla sina betalande kunder möjligheten att skriva ut en innehavsrapport istället för ett aktiebrev. Precis som ett aktiebrev är det ett fysiskt papper som innehåller en sammanställning av en aktieägares samtliga aktier i bolaget, men till skillnad från ett aktiebrev så är det inget värdepapper. Detta betyder att om en aktieägare förlorar eller tappar bort innehavsrapporten, så kan bolaget enkelt skriva ut ett nytt.

Pantsättning av onoterade aktier

Panträtt är en säkerhetsrätt avsedd att säkerställa fullgörandet av ett anspråk som borgenär (den som lånar ut) har mot gäldenär (den som lånar). Panträtt innebär att panthavaren har den juridiskt sett bästa säkerheten för en fordran. Andra förmånsrätter får således vika för panträtten, däribland företagshypotek och statens fordran för skatter. För att panthavaren skall kunna njuta säkerhetsrätten krävs dock att pantsättningen uppfyller lagens formkrav för giltighet. Pantsättningen måste uppnå sakrättslig verkan.

Sakrättsligt skydd vid pantsättning av aktier

För att få sakrättslig skydd vid pantsättning av onoterade aktier finns det tre olika tillvägagångssätt. Det första är tradition, som innebär att ett aktiebrev skall ges över till den som ska ha kontroll över panten för att få sakrättslig skydd. Denuntiation är det andra och det innebär att man får sakrättslig skydd när man meddelar till den personen som har aktiebreven i besittning att det är pantsatt. Det sista sättet är att registrera i aktieboken och det används om det inte finns ett fysiskt aktiebrev.

Generellt sätt, så har den som lånar ut ett belopp mot säkerhet i panträtt ett förhållandevis gott skydd mot kreditförluster. Denuntiationspanthavare löper dock en större risk än en besittningspanthavare, eftersom denne måste förlita sig på att innehavaren av den fysiska egendomen inte avyttrar eller på andra sätt avhänder sig egendomen. Om pantsättningen är korrekt registrerad och därmed förhindrar att aktierna säljs eller förhindrar utgivande av nytt aktiebrev torde en registrerad pant, d.v.s. registrerad i aktieboken, utgöra ett fullgott skydd.

Pantsättning av aktier i NVR aktiebok online

För att pantsätta en onoterad aktie som inte har ett utgivet aktiebrev, så registreras detta i NVR som en ”övrig händelse” med information om panträttsinnehavaren. Efter registrering så är aktieposten låst och den kan inte överlåtas på någon annan person utan att panten avregistreras. På detta sätt undviker bolaget att felaktigt överlåta aktier som är pantsatta.

Aktiebolag i Norden och Baltikum

Norge: Aksjeselskap (AS) och Allmennaksjeselskaper (ASA).

Sedan 1997 har Norge tillämpat en kontinentaleuropeisk modell med två olika bolagsformer utan personligt ansvar, aksjeselskap avsett för de mindre bolagen och allmennaksjeselskaper avsett för de stora bolagen.

  • Ett AS skall han minst NOK 100 000 i aktiekapital. På samma sätt som för privata aktiebolag i Sverige, kan ett AS inte inhämta kapital genom erbjudande till allmänheten. Överlåtelse av aktier i ett AS kräver styrelsens samtycke.
  • Kapitalkravet för ett ASA är satt till NOK 1 000 000. Bolagen är, så som publika bolag i Sverige, fria att inhämta kapital genom erbjudande till allmänheten och utgångspunkten är att aktierna är fritt överlåtelsebara.

Aktieboken i både ett AS och ett ASA är offentlig och skall, så som i Sverige, innehålla uppgifter om aktieägarnas namn eller firma, identifikationsnummer, adress, aktiernas antal, nummer, aktieslag, samt uppgifter om eventuella panträttsinnehavare. ASA bolagen är tvingade att registrera sina aktier hos Verdipapirsentralens (VPS) dematerialiserade aktiehanteringssystem, medan för AS bolagen är det styrelsen som ansvarar för bolagets aktiebok.

 

Finland: Osakeyhtiö eller Aktiebolag (Oy).

Finland har, precis som Sverige, endast en bolagsform utan personligt ansvar och i enlighet med anglosaxisk modell kan denna bolagsform delas upp i två kategorier – en publik och en privat. Kapitalkravet för de publika aktiebolagen är 80 000 Euro och för de privata 2 500 Euro.

De finska lagbestämmelserna rörande aktiebok är mycket lika de svenska lagbestämmelserna. Det är styrelsen som ansvarar för att föra aktiebok och den skall, så som i Sverige, innehålla uppgifter om aktieägarnas namn eller firma, identifikationsnummer, adress, aktiernas antal, nummer, aktieslag, samt uppgifter om eventuella panträttsinnehavare. Liksom i Sverige är börsnoterade bolag tvingade att ansluta sig till central värdepappersförvaltare.

 

Danmark: Aksjeselskap (AS) och Anpartselskaber (Aps).

Danmark har liksom Norge två olika bolagsformer utan personligt ansvar, anpartselskaber avsett för de mindre bolagen och aksjeselskaper avsett för de stora bolagen. För Aps är kapitalkravet Dkr 125 000 och för AS Dkr 500 000. I Danmark finns det drygt 60 000 anpartsselskaber och drygt 30 000 aksjeselskaber.

Ett Aps har varken aktier eller aktiebok. Istället finns det något som kallas anpartshavarförteckning. Denna förteckning är enbart tillgänglig för anpartshavarna, så vida inte aktiekapitalet överstiger Dkr 500 000 då intressenter med ett berättigat intresse har rätt att ta del av förteckningen.

Aksjeselskab (AS) är den bolagsform inom dansk rätt som liknar det svenskt aktiebolag. Så som i Sverige är det styrelsen som ansvarar för att föra aktiebok och den skall innehålla uppgifter om aktieägarnas namn eller firma, identifikationsnummer, adress, aktiernas antal, nummer, aktieslag, samt uppgifter om eventuella panträttsinnehavare. På samma sätt är börsnoterade bolag tvingade att ansluta sig till central värdepappersförvaltare. Till skillnad ifrån Sverige är aktieboken inte tillgänglig varken för allmänheten eller myndigheter utan ett berättigat intresse.

Emellertid, aktieägare med ett innehav på minst Dkr 100 000 och 5% av röstetalet, eller som äger 5% av aktiekapitalet kan inte förbli anonyma varken i noterade eller onoterade aksjeselskaber. Sådana ägare har en anmälningsskyldighet och skall registreras i ett särskilt register och detta är offentligt för var och envar. Överträdelse av anmälningsplikten är böter.

 

Island: Einkahlutafelag (EHF) och Hlutafelag (HF)

Island har, precis som Sverige, endast en bolagsform utan personligt ansvar och denna bolagsform delas upp i två kategorier – en publik benämnt Hluftafelag (HF) och en privat, kallat Einkahlutafelag (EHF). Kapitalkravet för de publika aktiebolagen är ISK 4 000 000 (ca 45 500 euro) och för de privata ISK 500 000 (ca 5 700 euro).

 

Estland: Aktsiaseltsor (AS) och Osaühing (OÜ)

Estland har två olika bolagsformer utan personligt ansvar, Osaühing avsett för de mindre bolagen (motsvarande svenska privata bolag) och Aktsiaseltsor avsett för de stora bolagen (motsvarande svenska publika bolag). För OÜ är kapitalkravet EEK 40 000 (ca 2555 euro) och för AS EEK 400 000 (ca 25 550 euro).

Alla företag skall registreras hos Företagsregistret och den lokala förvaltningen. Till anmälan skall fogas stiftelseurkund med förslag till bolagsordning och verksamhetsinriktning, upplysningar om aktiekapital, ägare och eventuell apportegendom. Samtliga dokument skall vara skrivna på estniska.

Aktierna registreras i ett centralt register, fört av Estonia Central Register of Securities, och det är den däri införde som kan utöva aktierättigheterna. Aktieboken skall ange namn, adress, identifikationsnummer, aktiernas klass, nummer, nominella värde samt överlåtelsedatum. Alla personer med legitimt intresse och relevanta myndigheter har rätt att ta del av aktieboken

 

Lettland: Joint Stock Company (AS) och Private Limited Liability Company (SIA)

Lettland har två olika bolagsformer utan personligt ansvar, SIA avsett för de mindre bolagen (motsvarande svenska privata bolag) och AS avsett för de stora bolagen (motsvarande svenska publika bolag). För AS är kapitalkravet LVL 25 000 (ca 39 000 euro) och för SIA LVL 2 000 (ca 3 100 euro).

 

Litauen: Aktcinė Bendrovė (AB) och Uzdaroji Akcinė Bendrovė (UAB)

Litauen har två olika bolagsformer utan personligt ansvar, UAB avsett för de mindre bolagen (motsvarande svenska privata bolag) och AB avsett för de stora bolagen (motsvarande svenska publika bolag). För AB är kapitalkravet LTL 150 000 (ca 43 500 euro) och för UAB LTL 10 000 (ca 3 000 euro).

Allmänna villkor för NVR aktiebok

Definitioner

Användare
Den eller de person(-er) som skall få tillgång till Tjänsten genom att Kunden har anmält och efter prövotidens slut erlagt aktuella avgifter för Kunden till NVR.

Avtalet
Dessa allmänna villkor för abonnemang av Tjänsten, samt de uppgifter som Kunden och NVR lämnar i samband med att Kunden beställer Tjänsten (inklusive vid denna tidpunkt aktuell Prislista och integritetspolicy).

Hemsidan
http://www.nvr.se eller annan domän på Internet som NVR kan komma att meddela för utnyttjandet av Tjänsten.

Kundinformation
Samtliga uppgifter som Kunden tillhandahåller och registrerar i Tjänsten.

Kunden
Det aktiebolag som ansluter sig till Tjänsten.

NVR
Nordiska Värdepappersregistret

Tjänsten
NVR:s systemtjänst för aktieboksadministration såsom denna beskrivs på Hemsidan.

Prövotid Den tid Kunden kostnadsfritt får bruka Tjänsten enligt NVR:s gällande Prislista.

Prislista
Det dokument som anger de priser och avgifter som gäller för användning av Tjänsten.

1. Anslutning
Kunden ansluter sig till Tjänsten genom att, på sätt som anvisas på Hemsidan, (i) acceptera Avtalet, (ii) anmäla den eller de Användare som genom Kundens abonnemang skall få tillgång till Tjänsten, samt (iii) efter Prövotidens slut erlägga aktuell avgift enligt punkt 4.1 nedan. Efter att Kunden har anmält Användare erhåller Kunden användarnamn och lösenord som möjliggör åtkomst till Tjänsten via Hemsidan. Om Kunden väljer att avsluta abonnemanget efter Prövotiden, genom att inte erlägga aktuell betalning, upphör användarnamn och lösenord automatiskt att gälla.

2. Nyttjanderätt
2.1 Genom att ansluta sig till Tjänsten erhåller Kunden en icke-exklusiv rätt att låta Användare nyttja Tjänsten på sätt som framgår av detta Avtal eller annars har meddelats av NVR på Hemsidan eller skriftligen på annat sätt. Nyttjanderätten är personlig för Användaren och får inte upplåtas eller överlåtas till annan av vare sig Användaren eller Kunden. Kunden kan dock när som helst genom skriftlig anmälan till NVR, på sätt som anvisas på Hemsidan, byta Användare.

2.2 Kunden åtar sig att, vid nyttjandet av Tjänsten, alltid följa de instruktioner och liknande som NVR har lämnat på Hemsidan eller skriftligen på annat sätt. Det åligger Kunden att tillse att Användare följer bestämmelserna i detta Avtal.

3. Tillgänglighet
3.1 Tjänsten är tillgänglig dygnet runt alla dagar om året. NVR har dock rätt att vidta åtgärder som påverkar tillgängligheten till Tjänsten om det är påkallat av tekniska, underhålls, drifts- eller annars säkerhetsmässiga skäl. Detta kan innebära att Tjänsten inte är tillgänglig under viss begränsad tidsperiod. NVR utför sådan åtgärd med den skyndsamhet som omständigheterna kräver och på ett sådant sätt att störningar begränsas i möjligaste mån. Kunden skall underrättas i god tid och normalt senast fem (5) arbetsdagar i förväg om planerade avbrott.

3.2 Uppgiften om Tjänstens tillgänglighet i punkt 3.1 ovan skall inte uppfattas som en garanti av något slag varför avbrott i Tjänsten inte i sig skall anses utgöra brott mot detta Avtal. NVR:s ansvar för avbrott i Tjänsten regleras i punkt 6.2 – 6.4 nedan.

4. Avgifter
4.1 Aktuella avgifter för utnyttjande av Tjänsten framgår av den Prislista som vid var tidpunkt finns tillgänglig på Hemsidan. NVR har rätt att justera Prislistan årligen med verkan från 1 januari. Prishöjningar skall meddelas Kunden på Hemsidan senast den 1 januari eller, om denna dag infaller en helgdag, nästkommande vardag.

4.2 Prisförändringar får verkan mot Kunden från och med den dag Avtalet förlängs enligt punkt 11.1 nedan.

4.3 Samtliga avgifter skall erläggas mot faktura och betalas årsvis i förskott inom fjorton (14) dagar från fakturadatum (inom trettio (30) dagar f.o.m. 2014-01-01). För dröjsmålsränta och liknande avgifter hänvisas till Prislistan.

5. Support
5.1 Vid frågor avseende användningen av Tjänsten åtar sig Kunden att i första hand konsultera den användarinstruktion och övrig information om Tjänsten som finns på Hemsidan. För det fall Kunden inte får svar på sin fråga genom att läsa informationen på Hemsidan får Kunden kontakta NVR:s kundtjänst på e-postadressen support@nvr.se eller på det vis som anges på Hemsidan.

5.2 Kundens tillgång till support enligt denna punkt 5 ingår i avgiften för Tjänsten.

6. Fel och avbrott i Tjänsten
6.1 Om Kunden inte kan registrera Kundinformation eller annars använda Tjänsten på det sätt som Tjänsten enligt NVR:s uppgifter skall fungera, föreligger fel eller avbrott i Tjänsten. Vid sådant fel eller avbrott skall Kunden omedelbart anmäla detta till NVR:s kundtjänst på e-postadressen support@nvr.se.

6.2 NVR åtar sig att avhjälpa fel och avbrott i Tjänsten som Kunden/Användaren har anmält med den skyndsamhet som omständigheterna kräver. Om avhjälpning inte sker senast nästföljande vardag har Kunden rätt till skälig kompensation i förhållande till felet eller avbrottets omfattning. Kompensationen skall utgå i form av gratis tillgång till Tjänsten under en tilläggsperiod, dock längst en (1) månad. Om Avtalet förlängs skall kompensationen istället utgå i form av en rabatt om maximalt tio procent (10 %) på de avgifter som utgår för kommande avtalsperiod (beräknat på oförändrat antal Användare). Begäran om kompensation skall vara NVR tillhanda senast två (2) veckor efter att Tjänsten åter är i bruk i felfritt skick samt innehålla uppgifter om det fel eller avbrott som Kundens krav avser.

6.3 Kundens rätt till kompensation enligt ovan omfattar inte fel som är utan betydelse för Tjänstens avsedda användning och som inte skäligen kan anses innebära annat än ringa olägenhet för Kunden. Kundens rätt till kompensation gäller inte heller för fel och avbrott som sker under sådan period som Kunden har tillgång till Tjänsten gratis (dvs. under Prövotiden eller tilläggsperiod enligt punkt 6.2 ovan).

6.4 NVR ansvarar inte för fel eller avbrott i Tjänsten som beror på omständigheter utanför NVR:s rimliga kontroll såsom störningar i allmänna kommunikationsförbindelser.

7. Ändringar av Tjänsten
NVR har rätt att när som helst företa ändringar i Tjänsten, t.ex. vad avser struktur och innehåll. I det fall ändringarna av Tjänsten är väsentlig skall NVR lämna meddelande om detta på Hemsidan senast tio (10) arbetsdagar före ändringen träder ikraft. NVR åtar sig dock att inte företa ändringar som innebär att syftet med Tjänsten förfelas.

8. Immateriella rättigheter
8.1 All äganderätt och alla immateriella rättigheter avseende Tjänsten tillhör NVR eller NVR:s licensgivare. Kunden erhåller ingen annan rätt till Tjänsten eller till i Tjänsten ingående komponenter än de som uttryckligen framgår av detta Avtal.

8.2 Samtliga rättigheter till Kundinformation kvarstår hos Kunden. Kunden har därmed rätt att fritt använda Kundinformation, inklusive de utskrifter som Kunden har möjlighet att göra vid användning av Tjänsten.

9. Säkerhet
NVR åtar sig att vid tillhandahållandet av Tjänsten använda de tekniska åtgärder i form av bl.a. brandväggar som är nödvändiga för att åstadkomma en lämplig säkerhetsnivå för att förhindra obehörig åtkomst till Kundinformation. NVR skall dessutom ansvara för att regelbundet framställa säkerhetskopia av Kundinformationen.

10. Ansvarsbegränsning
10.1 Kunden är medveten om att Tjänsten endast utgör ett verktyg för Kunden och att NVR därmed inte ansvarar för att Kunduppgifterna är vare sig korrekta eller kompletta.

10.2 NVR ansvarar i inget fall för indirekta skador eller följdskador och NVR:s totala skadeståndsskyldighet (inklusive kompensation enligt punkt 6 ovan) per kalenderår är begränsat till femtio procent (50 %) av de avgifter som Kunden har betalat under innevarande kalenderår. Dessa begränsningar gäller dock inte om NVR har orsakat skadan uppsåtligen eller av grov oaktsamhet.

10.3 Begränsningar avseende NVR:s ansvar för fel och avbrott i Tjänsten framgår av punkt 6.2 – 6.4 ovan.

11. Avtalstid och uppsägning
Avtalet träder ikraft genom att Kunden accepterar Avtalet på sätt som framgår av Hemsidan. Avtalet gäller initialt för en avtalstid om en (1) månad under den kostnadsfria Prövotiden räknat från den dag NVR skickar användarnamn och lösenord enligt punkt 1 ovan. I samband med att Kunden accepterar Avtalet enligt ovan, erhåller Kunden faktura för ett (1) års anslutning till Tjänsten och då Kunden har erlagt betalning mot denna faktura förlängs Avtalet i ett (1) år räknat från den dag som infaller senast av Prövotidens utgång och datum för betalning. Om Kunden inte erlägger betalning enligt vad som nyss sagts anses Avtalet uppsagt från och med Prövotidens utgång, dvs. en (1) månad efter utskick av användarnamn och lösenord.

Kunden och NVR äger rätt att säga upp Avtalet med iakttagande av en ömsesidig uppsägningstid om en (1) månad före avtalstidens utgång. Om Kunden inte säger upp Avtalet med iakttagande av en uppsägningstid om en (1) månad före avtalstidens utgång förlängs det automatiskt med ett (1) år i taget med en (1) månads ömsesidig uppsägningstid och erhåller därmed faktura för ytterligare ett (1) års anslutning till Tjänsten.

Vardera parten har rätt att, med omedelbar verkan, säga upp Avtalet till förtida upphörande för det fall den andre parten: a)bryter mot Avtalet och inte vidtar rättelse inom en (1) månad från motpartens skriftliga anmodan; eller b)försätts i konkurs, blir föremål för företagsrekonstruktion, inleder ackordsförhandlingar eller annars kan antas ha kommit på obestånd.

NVR har, vid förtida uppsägning av Avtalet enligt föregående stycke rätt att omedelbart avbryta Kundens tillgång till Tjänsten. Kunden äger därvid inte rätt till återbetalning av de avgifter som har erlagts i förskott enligt punkt 4 ovan.

12. Övrigt
Detta Avtal skall tolkas enligt svensk rätt och tvister i anledning av Avtalet skall avgöras i svensk domstol i Göteborg.

Vi hjälper våra byråkunder att tjäna pengar

Som byråkund till NVR har du en unik möjlighet att erbjuda dina kunder en avancerad online aktiebokstänst utan att behöva investera i teknikutveckling själv.

NVR erbjuder sina tjänster bl.a. genom byråkunder bestående av juristfirmor, redovisningsbyråer, företagsrådgivare med flera. Som byråkund till NVR kan du och dina kollegor bistå i anslutningsprocessen och med den fortlöpande administrationen av dina kunders aktieböcker i NVR:s tjänst. Avtalet löper under 12 månader med automatisk förlängning.

Som byråkund till NVR får du ett förmånligt avtal med möjlighet att själv bestämma vilka tilläggstjänster du vill erbjuda dina kunder. Förutom kostnadseffektiva tjänster med god förtjänst kan du erbjuda förstklassig service och support till dina kunder. Vi tar naturligtvis hand om den tekniska supporten för NVR:s aktiebok online utan kostnad om du lägger in dina kunder hos oss.

Om du och ditt företag är intresserad av att bli byråkund till NVR:s aktiebok online, vänligen kontakta NVR på e-post adress sales(a)nvr.se

Aktuell prislista

Abonnemangsavgift:

En årlig abonnemangsavgift utgår per anslutet aktiebolag och eventuell extra tjänst, enligt vad som anges nedan. I avgiften ingår tillgång till teknisk support enligt vad som närmare anges i allmänna villkor för abonnemang av NVR:s systemtjänst för aktieboksadministration.

ANTAL AKTIEÄGARE AKTIEBOKSTJÄNST PRIS/MÅNAD
Max 3 st Begränsad 49 kr
Max 10 st Begränsad 99 kr
Max 20 st Begränsad 199 kr
Max 40 st Begränsad 299 kr
Max 100 st Begränsad 399 kr
Full tjänst Obegränsad 499 kr
EXTRA ABONNEMANGSTJÄNSTER
Extra administratör 0 kr/månad (kräver full tjänst)
NVR för aktiebok åt kund 199 kr/månad (kräver full tjänst)
ÖVRIGA TJÄNSTER
Registreringar, kunskapssupport och enklare konsulttjänster 1 450 kr/h (minimum 15 min)
Registreringar debiteras med 3 min per aktiepost och ny delägare
Rådgivning, analys och avancerade konsulttjänster, t.ex. rekonstruktioner 1 950 kr/h (minimum 15 min)
Utbildning och föredrag 2 400 kr/45 min

Övriga avgifter:

Fakturaavgift om 35 kr per faktura tillkommer till alla fakturor. Lagstadgad påminnelseavgift om 60 kr påförs automatiskt om faktura ej betalas inom 30 dagars kredittid. Dessutom debiteras dröjsmålsränta med 2 procent per månad. Underlåter kundbolaget att betala faktura trots påminnelse, kommer inkassoavgifter att påföras.

Prövotid:

Kunden äger rätt att under 30 dagar bruka tjänstens basfunktionalitet kostnadsfritt. Därefter måste kunden välja att teckna ett abonnemang för att bruka tjänsten. Kund med 1-3 aktieägare har en möjlighet att välja en förlängd kostnadsfri prövoperiod, med starkt begränsad funktionalitet. Denna period upphör när antalet aktieägare överstiger 3 stycken, alternativt när kunden väljer att teckna ett riktigt abonnemang. Skulle kund med fler än 3 delägare avstå från att teckna ett abonnemang efter prövotidens utgång anses anslutningen av bolaget vara avslutat och kunden äger ej tillgång till tjänsten efter prövotidens utgång. Erbjudande om kostnadsfri prövotid kan enbart utnyttjas en gång per kund (aktiebolag). För det fall kundens abonnemang upphör och kunden efter en kortare eller längre period tecknar ett nytt abonnemang utgår avgift redan från den dag återanslutningen sker.

Samtliga priser ovan anges exklusive moms.