Aktiebolag i Norden och Baltikum

Norge: Aksjeselskap (AS) och Allmennaksjeselskaper (ASA).

Sedan 1997 har Norge tillämpat en kontinentaleuropeisk modell med två olika bolagsformer utan personligt ansvar, aksjeselskap avsett för de mindre bolagen och allmennaksjeselskaper avsett för de stora bolagen.

  • Ett AS skall han minst NOK 100 000 i aktiekapital. På samma sätt som för privata aktiebolag i Sverige, kan ett AS inte inhämta kapital genom erbjudande till allmänheten. Överlåtelse av aktier i ett AS kräver styrelsens samtycke.
  • Kapitalkravet för ett ASA är satt till NOK 1 000 000. Bolagen är, så som publika bolag i Sverige, fria att inhämta kapital genom erbjudande till allmänheten och utgångspunkten är att aktierna är fritt överlåtelsebara.

Aktieboken i både ett AS och ett ASA är offentlig och skall, så som i Sverige, innehålla uppgifter om aktieägarnas namn eller firma, identifikationsnummer, adress, aktiernas antal, nummer, aktieslag, samt uppgifter om eventuella panträttsinnehavare. ASA bolagen är tvingade att registrera sina aktier hos Verdipapirsentralens (VPS) dematerialiserade aktiehanteringssystem, medan för AS bolagen är det styrelsen som ansvarar för bolagets aktiebok.

 

Finland: Osakeyhtiö eller Aktiebolag (Oy).

Finland har, precis som Sverige, endast en bolagsform utan personligt ansvar och i enlighet med anglosaxisk modell kan denna bolagsform delas upp i två kategorier – en publik och en privat. Kapitalkravet för de publika aktiebolagen är 80 000 Euro och för de privata 2 500 Euro.

De finska lagbestämmelserna rörande aktiebok är mycket lika de svenska lagbestämmelserna. Det är styrelsen som ansvarar för att föra aktiebok och den skall, så som i Sverige, innehålla uppgifter om aktieägarnas namn eller firma, identifikationsnummer, adress, aktiernas antal, nummer, aktieslag, samt uppgifter om eventuella panträttsinnehavare. Liksom i Sverige är börsnoterade bolag tvingade att ansluta sig till central värdepappersförvaltare.

 

Danmark: Aksjeselskap (AS) och Anpartselskaber (Aps).

Danmark har liksom Norge två olika bolagsformer utan personligt ansvar, anpartselskaber avsett för de mindre bolagen och aksjeselskaper avsett för de stora bolagen. För Aps är kapitalkravet Dkr 125 000 och för AS Dkr 500 000. I Danmark finns det drygt 60 000 anpartsselskaber och drygt 30 000 aksjeselskaber.

Ett Aps har varken aktier eller aktiebok. Istället finns det något som kallas anpartshavarförteckning. Denna förteckning är enbart tillgänglig för anpartshavarna, så vida inte aktiekapitalet överstiger Dkr 500 000 då intressenter med ett berättigat intresse har rätt att ta del av förteckningen.

Aksjeselskab (AS) är den bolagsform inom dansk rätt som liknar det svenskt aktiebolag. Så som i Sverige är det styrelsen som ansvarar för att föra aktiebok och den skall innehålla uppgifter om aktieägarnas namn eller firma, identifikationsnummer, adress, aktiernas antal, nummer, aktieslag, samt uppgifter om eventuella panträttsinnehavare. På samma sätt är börsnoterade bolag tvingade att ansluta sig till central värdepappersförvaltare. Till skillnad ifrån Sverige är aktieboken inte tillgänglig varken för allmänheten eller myndigheter utan ett berättigat intresse.

Emellertid, aktieägare med ett innehav på minst Dkr 100 000 och 5% av röstetalet, eller som äger 5% av aktiekapitalet kan inte förbli anonyma varken i noterade eller onoterade aksjeselskaber. Sådana ägare har en anmälningsskyldighet och skall registreras i ett särskilt register och detta är offentligt för var och envar. Överträdelse av anmälningsplikten är böter.

 

Island: Einkahlutafelag (EHF) och Hlutafelag (HF)

Island har, precis som Sverige, endast en bolagsform utan personligt ansvar och denna bolagsform delas upp i två kategorier – en publik benämnt Hluftafelag (HF) och en privat, kallat Einkahlutafelag (EHF). Kapitalkravet för de publika aktiebolagen är ISK 4 000 000 (ca 45 500 euro) och för de privata ISK 500 000 (ca 5 700 euro).

 

Estland: Aktsiaseltsor (AS) och Osaühing (OÜ)

Estland har två olika bolagsformer utan personligt ansvar, Osaühing avsett för de mindre bolagen (motsvarande svenska privata bolag) och Aktsiaseltsor avsett för de stora bolagen (motsvarande svenska publika bolag). För OÜ är kapitalkravet EEK 40 000 (ca 2555 euro) och för AS EEK 400 000 (ca 25 550 euro).

Alla företag skall registreras hos Företagsregistret och den lokala förvaltningen. Till anmälan skall fogas stiftelseurkund med förslag till bolagsordning och verksamhetsinriktning, upplysningar om aktiekapital, ägare och eventuell apportegendom. Samtliga dokument skall vara skrivna på estniska.

Aktierna registreras i ett centralt register, fört av Estonia Central Register of Securities, och det är den däri införde som kan utöva aktierättigheterna. Aktieboken skall ange namn, adress, identifikationsnummer, aktiernas klass, nummer, nominella värde samt överlåtelsedatum. Alla personer med legitimt intresse och relevanta myndigheter har rätt att ta del av aktieboken

 

Lettland: Joint Stock Company (AS) och Private Limited Liability Company (SIA)

Lettland har två olika bolagsformer utan personligt ansvar, SIA avsett för de mindre bolagen (motsvarande svenska privata bolag) och AS avsett för de stora bolagen (motsvarande svenska publika bolag). För AS är kapitalkravet LVL 25 000 (ca 39 000 euro) och för SIA LVL 2 000 (ca 3 100 euro).

 

Litauen: Aktcinė Bendrovė (AB) och Uzdaroji Akcinė Bendrovė (UAB)

Litauen har två olika bolagsformer utan personligt ansvar, UAB avsett för de mindre bolagen (motsvarande svenska privata bolag) och AB avsett för de stora bolagen (motsvarande svenska publika bolag). För AB är kapitalkravet LTL 150 000 (ca 43 500 euro) och för UAB LTL 10 000 (ca 3 000 euro).

© 2005 - 2017 Nordiska Värdepappersregistret E-post: info@nvr.se Integritetspolicy Personuppgiftsbiträdesavtal